Expert: Ryssland håller Lukasjenko vid makten

I torsdags meddelade Putin att Ryssland upprättat en 'reservpolisstyrka' som kan ingripa på Lukasjenkos sida vid behov.
I torsdags meddelade Putin att Ryssland upprättat en "reservpolisstyrka" som kan ingripa på Lukasjenkos sida vid behov.
BelarusTT

Demonstrationerna fortsätter i Belarus för att få landets president på fall. Men Aleksandr Lukasjenko tycks bli kvar på sin post. Skälet är Ryssland.

Västmakterna kommer inte utmana Ryssland, som är en kärnvapenmakt, om Belarus, säger experten Jakob Hedenskog.

Annons

Annons

– Lukasjenko kanske blir någon sorts formell president med i praktiken är det i Moskva besluten tas, säger Jakob Hedenskog vid FOI.
– Lukasjenko kanske blir någon sorts formell president med i praktiken är det i Moskva besluten tas, säger Jakob Hedenskog vid FOI.

I torsdags meddelade Rysslands president Vladimir Putin att landet upprättat en "reservpolisstyrka" som kan ingripa på den Belarusiska ledaren Aleksandr Lukasjenkos sida vid behov. I och med det verkar det som att Putin bestämt sig för att Lukasjenko får sitta kvar som president.

Det har spekulerats efter valet och oroligheterna om att Ryssland väger olika alternativ, låta Lukasjenko sitta kvar eller försöka byta ut honom mot någon mer medgörlig person som är lojal med Ryssland, säger Jakob Hedenskog, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Enligt honom tyder nu allt på att Lukasjenko, för att få Rysslands uttalade stöd, tvingats böja sig på flera punkter i de pågående förhandlingarna om en unionsstat.

Det finns ett avtal från 1999 om att upprätta en unionsstat mellan Ryssland och Belarus. Sedan 2015 har Ryssland ökat trycket i förhandlingarna och allt tyder på att när de träffades i december förra året så fick Lukasjenko ett ultimatum som han vägrade acceptera, men han kan ha tvingats böja sig nu, säger Hedenskog.

Moskva tar besluten

Det handlar bland annat om energifrågan, olja och gas men även att Ryssland vill öppna en flygbas i Belarus vilket Lukasjenko vägrat gå med på.

Det kan till och med vara så att Lukasjenko tvingats gå med på att Belarus i allt väsentligt blir en del av Ryska federationen men med formell självständighet. Lukasjenko kan få sitta kvar, men i praktiken blir det i Moskva besluten tas. Lukasjenko blir en marionett till Putin, säger Hedenskog.

Men Ryssland har också egen vinning av "reservstyrkan", menar Carolina Vendil Pallin, forskningsledare och expert på bland annat rysk politik vid FOI.

För den ryska politiska ledningen är oroligheterna i Belarus ett existentiellt problem. Det har delvis att göra med inrikespolitiken, man ser folkliga resningar som något som hotar stabiliteten och som är iscensatt av väst, säger hon.

Annons

Annons

"Väst utmanar inte Ryssland över Belarus"

Det finns en rädsla att oroligheterna ska sprida sig till Ryssland.

Man har redan nu demonstrationer i den ryska staden Chabarovsk. Där förekommer även slogans som "leve Belarus", så det görs redan den kopplingen. Dessutom har man regionalval i Ryssland den 13 september vilket naturligtvis också spär på en viss känslighet för politiska omvälvningar, säger Carolina Vendil Pallin.

Om läget i Belarus inte lugnar ner sig så har Putin varit tydlig med att Ryssland kommer gå in.

Det kan ske i första hand med specialförband inom säkerhetstjänsterna, men det kan inte uteslutas att det sker även med militära medel, säger Jakob Hedenskog.

Om det skulle ske, så kommer inte någon västmakt gå emot Ryssland, tror Jakob Hedenskog, och pekar på "Krimkrisen" i Ukraina 2014. Med Ukraina hade väst och inte minst EU ett stort engagemang som saknas för Belarus.

Västmakterna kommer inte utmana Ryssland, som är en kärnvapenmakt, om Belarus. Det enda medlet som finns är sanktioner. Likväl kommer Ryssland att rättfärdiga sitt agerande utifrån att västmakterna sägs hota Belarus och att Ryssland räddar sitt slaviska broderland, säger Jakob Hedenskog.

Strejkerna större hot än protesterna

För ett par veckor sedan var det många som trodde att Lukasjenko var på väg att tappa greppet i Belarus, sedan dess har det vänt. Strejkerna i några av landets viktigaste industrier har han lyckats dämpa med hjälp av uppsägningar och andra påtryckningar.

Strejkerna var ett större hot mot regimen än protesterna eftersom de innebär en stor belastning för ekonomin och arbetarna i de statliga fabrikerna ansågs tidigare ha varit Lukasjenkos stödtrupper. Men där verkar det akuta hotet ha undanröjts, säger Jakob Hedenskog.

Trots några enstaka undantagsfall där poliser eller personal inom säkerhetstjänsten lämnat sina positioner så är majoriteten fortfarande lojala mot Lukasjenko.

Säkerhetstjänsten och polisen har varit prioriterade av Lukasjenko. Regimen har köpt deras lojalitet eftersom Lukasjenko har befarat ett större hot mot sin egen makt än ett militärt hot mot landet, säger Hedenskog.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons