A-
A+

Experter: Då kan recessionen vara här

Senaste gången USA hade en recession var i samband med finanskrisen 2008. Arkivbild.
Senaste gången USA hade en recession var i samband med finanskrisen 2008. Arkivbild.
EkonomiTT

Är Sverige på väg mot recession? Troligtvis inte på kort sikt, men redan nu skymtas vissa orosmoln över Atlanten.

Det viktiga är USA. Det avgör vart konjunkturen tar vägen i resten av världen, säger SEB:s chefstrateg Johan Javeus.

Annons

Annons

Risken för en recession i USA inom ett år är nu 38 procent, enligt nyhetsbyrån Bloombergs mätning. För ett par månader var deras slutsats att risken var nära noll procent.

Enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, ser vi även de första signalerna på en broms i Sverige – men hon skulle inte säga att vi i nuläget är nära en recession.

Även om hushållen är pessimistiska så har de fortfarande ett gott utgångsläge. Sysselsättningen är fortfarande på jättehöga nivåer, och man har byggt upp ett sparande – även om det till viss del försvunnit efter börsutvecklingen, säger hon.

Däremot är vi på väg mot en avmattning, vilken är en önskvärd effekt med de höjda räntorna, enligt Winsth. Men bilden hon ser är att svenskar är mer oroliga än vad de borde vara.

Att marknaden går sidledes, det har jag svårt att kalla för lågkonjunktur, säger hon.

Svensk BNP lär öka i andra kvartalet

Johan Javeus, chefstrateg på SEB, delar bilden av att Sverige i nuläget inte är nära en lågkonjunktur.

Det finns alltid en risk, men just på kort sikt ser tillväxten ut att hålla upp, säger han.

Det finns olika definitioner för att avgöra när recession råder. En förenklad tumregel är att så är fallet när BNP har krympt två kvartal i rad. För det första kvartalet 2022 backade Sveriges BNP med 0,8 procent, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan, enligt SCB.

Samtidigt ser både Javeus och Winsth att Sveriges BNP troligtvis kommer att öka i andra kvartalet.

Men Javeus skulle inte sätta alltför stort fokus på det, utan blickar i stället tvärs över Atlanten.

Det viktiga är USA. Det avgör vart konjunkturen tar vägen i resten av världen, säger han.

Och där beskriver han ekonomin som "helt okej" med en stark arbetsmarknad och relativt hög optimism bland företagen, men med flera kurvor som ändå pekar nedåt. Det drivs av de snabba räntehöjningarna som görs för att få bukt med inflationen.

Annons

Annons

Smärtgränsen: 2 procent reporänta

Under sommaren finns det flera viktiga indikatorer att hålla koll på för att se hur konjunkturen utvecklas, enligt Javeus. Det är framför allt företags- och industribarometrar. Där tillfrågas företag om hur de upplever sin egen situation, ifall de anställer fler, och hur orderböckerna utvecklas.

Men han uppmanar också till att titta på finansmarknaden, där lutningen på den amerikanska avkastningskurvan historiskt sett har varit den bästa indikatorn för att förutsäga recessioner.

När den blir negativ, och korta räntor i USA blir högre än långa räntor, då brukar det vara en tillförlitlig signal på att vi får en recession framöver. Och det har redan hänt vid ett par tillfällen under det här året, säger han.

Det är svårt att ge en tidpunkt för när det kan ske, enligt Javeus, och ofta vet man först i efterhand när recessionen har börjat.

Annika Winsth ger ett mer precist datum: Runt årsskiftet får vi en föraning.

Om vi ska hamna där, då är det aktuellt nästa år. Och det kan ske ifall Riksbanken känner sig tvingad att höja även över 2023, säger hon och tillägger:
Svensk ekonomi tål inte mycket mer än att man höjer reporäntan till 2 procent.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.