Få kommuner höjer skatten nästa år

Guldet har strötts över kommunerna under pandemin – nu slipper de flesta höja skatterna. Arkivbild.
Guldet har strötts över kommunerna under pandemin – nu slipper de flesta höja skatterna. Arkivbild.
EkonomiTT

Guldregn över kommuner och regioner i coronatider – nästa år är det ovanligt få som behöver ta till skattehöjningar på grund av allt statligt stöd. Men om ett par år ser det knepigare ut att få ihop plus och minus, enligt kommunsektorn.

Annons

Annons

Kommuner och regioner får statsbidrag för sina kostnader för pandemin. Arkivbild.
Kommuner och regioner får statsbidrag för sina kostnader för pandemin. Arkivbild.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) frågar varje höst kommuner och regioner hur det ser ut med ekonomin. I år visar det sig vara ovanligt positivt, berättar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Nu känns det som att det är ovanligt få som behöver höja skatten, bara ett tiotal. En handfull sänker skatterna, säger hon.

Exakt hur många, eller vilka, kan hon inte berätta.

I vanliga fall brukar det vara ett tjugotal som måste ta till skattehöjningar. Bland de 21 regionerna är det ingen som har signalerat skattehöjningar till nästa år, berättar hon.

Rekordhöga tillskott

Orsaken är alla de statliga pengarna på grund av pandemin, förklarar hon. Kommunerna och regionerna översköljs av statliga pengar, det är rekordhöga tillskott på kort tid, förklarar hon.

Kommunerna har väldigt starka resultat i år. Dessutom har de ett lågt kostnadsläge kopplat till pandemin. De har till exempel lägre kostnader för barnomsorg och dagverksamhet.

Det handlar om cirka 32 miljarder kronor mer, jämfört med i fjol, som staten gett kommuner och regioner, berättar Wallenskog.

De har också fått över 20 miljarder för att täcka merkostnader for coronapandemin.

Kommunerna får också del av annat statligt stöd, som att staten står för sjuklönekostnaden.

Staten betalar för sjukskrivningar, och kommuner behöver inte heller alltid betala för vikarier då kommunanställda är sjuka. Det rör sig om mellan sex och åtta miljarder till.

Ändå, vissa kommuner knotar över pandemiekonomin.

Det är nog främst de tjugotal kommuner som har svårt att få ihop ekonomin i vanliga fall. Vissa enskilda kommuner har utmaningar, säger Wallenskog.

Annons

Annons

Kollektivtrafik och tandvård förlorare

Det finns också vissa verksamheter som har det svårare.

Kollektivtrafiken har inte fått täckning. Den bedrivs i kollektivtrafikmyndigheter i regionerna. De har fått tre miljarder, men räknar med 7,5 miljarder kronor i förlorade biljettintäkter.

Tandvården tillhör också förlorarna.

Där räknas det med två miljarder i intäktsbortfall, men tandvården har inte fått något alls.

Om ett par år ser det också riktigt knepigt ut för de flesta kommuner och regioner, enligt Wallenskog. Då finns inga statliga stöd aviserade. 2023 ser ingen kommun ut att få i hop sin ekonomi.

Risken är ju att kommuner bygger upp sin verksamhet utifrån stöden nu, säger Annika Wallenskog.
Fakta: Statsbidrag och coronastöd
Statsbidrag i miljarder kronor kommuner regioner totalt
Bidrag, för nära vård och generell höjning, samt flera generella bidrag aviserade mellan januari och maj 22,2 9,8 32
Coronaersättning för merkostnader av olika slag, samt testmiljarder, sjuklöneersättning och bidrag till kollektivtrafik 7,3 19 26,3
Totalt 29,5 28,7 58,3
Källa: SKR
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons