A-
A+

Få sexualbrottsdömda begår samma brott igen

En vakt vid tingsrätten släpper in åhörare till förhandlingen mot en 34-årig man som åtalats för 24 våldtäkter.
En vakt vid tingsrätten släpper in åhörare till förhandlingen mot en 34-årig man som åtalats för 24 våldtäkter.
BrottTT

Serievåldtäktsmän och andra sexualbrottslingar väcker, fullt naturligt, avsky och fördömande – men det kan också bli ett hinder när man ska försöka få dem att sluta begå brott.

För det går att behandla den här typen av gärningsmän, enligt expert.

Annons

Annons

Illustration från rättegången, 34-åringen till höger.
Illustration från rättegången, 34-åringen till höger.
I en låda under 34-åringens säng hittades flera nagelsaxar. Flera av de utsatta kvinnorna har vittnat om att han klippt upp deras kläder, och i hans mobil hittade polisen anteckningar som handlade om att han alltid skulle ha med sig en sax.
I en låda under 34-åringens säng hittades flera nagelsaxar. Flera av de utsatta kvinnorna har vittnat om att han klippt upp deras kläder, och i hans mobil hittade polisen anteckningar som handlade om att han alltid skulle ha med sig en sax.
Klipp från tidningar som rapporterat om Södermannen, eller Fönstermannen som han också kallades då han klättrade in genom fönster och förgrep sig på ensamma kvinnor. Arkivbild.
Klipp från tidningar som rapporterat om Södermannen, eller Fönstermannen som han också kallades då han klättrade in genom fönster och förgrep sig på ensamma kvinnor. Arkivbild.

Bakom stängda dörrar i tingsrätten pågår rättegången om 24 våldtäkter som en och samme man ska ha begått mot 20 olika kvinnor. Fälls han kan han räknas till en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän, tillsammans med bland andra den så kallade Södermannen och Hagamannen.

Utanför rättssalen undrar många hur det är möjligt, och vad som driver en människa som gång på gång utsätter en annan människa för den här sortens kränkning. Hur vanligt är det, och går det egentligen att få stopp på serievåldtäktsmän eller andra typer av sexualbrottslingar?

Johanna Lätth är forensisk specialistpsykolog och författare till boken Sexualbrottets psykologi. Hon är också Kriminalvårdens expert i den här typen av frågor och programansvarig för myndighetens sexualbrottsprogram. Hon säger att många har en bild av att den här gruppen gärningsmän ofta återfaller i brott, men när Kriminalvården följer upp de första tre åren i frihet så är det endast två procent av tidigare sexualbrottsdömda som återkommer för att avtjäna ett nytt straff för sexualbrott.

Så det stämmer inte att den här gruppen sexualbrottsdömda i stort skulle vara väldigt benägna att återfalla i brott. Sedan ska man ha med sig att det finns stora mörkertal i den här typen av brott och det är så klart väldigt olika på individnivå hur det ser ut, säger Johanna Lätth.

Impulsivitet påverkar

Faktorerna som påverkar risken för att begå den här typen av brott eller återfalla, kan delas in i olika grupper. En av dem är statiska faktorer som inte går att påverka, som tidigare domar och ålder. Den andra gruppen kallas dynamiska faktorer och rör sådant som faktiskt går att förändra.

Det kan handla om att man har attityder som stödjer brottslighet, eller sexualbrott specifikt. Att man har problem med att reglera sina känslor, man kan vara impulsiv och sakna kontroll på sitt beteende, säger Johanna Lätth.

Det kan också vara faktorer kopplade till sexualiteten. Det kan vara hypersexualitet, som är svår att kontrollera. Det handlar också om riktningen på sexualiteten, vad man är intresserad av.

Sedan handlar det om hur de här riskfaktorerna samverkar. Det kan finnas någon som har en riskfaktor men andra skyddande faktorer, som aldrig begår ett sexualbrott under hela sitt liv. Så det går inte att säga att om man har en av de här faktorerna så kommer man att begå ett sexualbrott, utan det beror på mängden och kombinationen, säger Johanna Lätth.

Annons

Annons

Kartlägger personen

Skyddsfaktorer kan man bland annat se som motsatserna till riskfaktorer säger Johanna Lätth – som att den som har svårt att reglera känslor får hjälp med att bygga upp den förmågan.

Inom Kriminalvården kartläggs personens risk att begå brott och vilka riskfaktorer som finns, därefter arbetar man utifrån detta, vanligtvis med psykologisk behandling. Det finns också de som kan behöva medicinsk behandling för att sänka lusten. Johanna Lätth pekar också på vikten av att försöka få till en stabil livssituation kring personen.

Jag har upplevt att många sexualbrott har skett när det är mer instabilt, när det är mer belastning på en person och livet fungerar sämre. Då kan de här riskfaktorerna ha större risk att resultera i ett brott, än om saker runt omkring fungerar. Så man kan jobba med att bygga upp ett nätverk kring en person, att ha en välfungerande vardag, säger hon.

Skam "inte konstigt"

Samtidigt kan just frågan om att bygga upp ett nätverk runt personen vara en utmaning. Omvärldens reaktioner på den här typen av brott starka och det många gärningsmän som skäms och/eller förnekar det de gjort.

Sexualbrott ska vara oacceptabla så det är inte konstigt att det väcker mycket känslor i samhället och det är inte konstigt att de som begår dem skäms. Men det innebär en del svårigheter när man vi ska försöka ta oss an de här problemen, säger Johanna Lätth.

Men många tycker exempelvis det är svårt att söka hjälp, med tanke på det tabu som finns. Men Johanna Lätth trycker på (de potentiella) gärningspersonernas egna ansvar i detta.

Är man rädd att begå ett brott är det absolut mest ansvarstagande och kloka man kan göra att söka hjälp. Det är ofta det bästa man kan göra både för sig själv och för andra.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!