-
+

Fast läkare för halva befolkningen mål för 2022

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) håller en digital pressträff I Rosenbad. Socialminister Lena Hallengren (S) deltar via länk.
Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) håller en digital pressträff I Rosenbad. Socialminister Lena Hallengren (S) deltar via länk.
VårdTT

Mer än hälften av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt på vårdcentralen i slutet av nästa år, enligt en överenskommelse mellan regeringen och SKR.

Målet finns med i en katalog för "god och nära vård".

Annons

Annons

Syftet är att den här överenskommelsen ska stärka den nära vården, men också den reformering som vi håller på med långsiktigt, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.

Jämfört med 2020 ökar regeringen anslagen för ändamålet med cirka en halv miljard kronor, till 6,8 miljarder. Det handlar alltså inte om flera miljarder i tillskott jämfört med förra året.

Mer än hälften

3,2 miljarder kronor är öronmärkt för att stärka den nära vården. Bland annat 200 miljoner för att bidra till att fler personer får en fast läkarkontakt.

Regeringen och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) är överens om att till utgången av 2022 bör minst 55 procent av befolkningen ha en namngiven fast kontakt inom primärvården.

I dag anger en av fyra, cirka 25 procent, att de har en fast kontakt. På äldreboenden ska motsvarande siffra vara 80 procent.

Kontinuiteten ska upp, vi vet att det ökar tryggheten och också kvaliteten i vården, säger Hallengren.

Den fasta läkarkontakten är en punkt i regeringens avtal om samarbete med Centerpartiet och Liberalerna, januariavtalet. Men målen kan bli svåra att nå, det råder till exempel brist på läkare som har allmänmedicin som specialitet.

Det är ett dilemma att vi har lite få allmänläkare, men man behöver fundera på om det finns andra, som geriatriker, som man ha som fast läkarkontakt, säger Marie Morell, moderat ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.

Annons

Annons

Stärka kvinnors hälsa

Omkring 1,5 miljarder kronor ska gå till att stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa.

Det finns betydande skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa, säger socialministern och tillägger att det är "oacceptabelt".

Att föda barn är för många en av de största händelserna i livet. Samtidigt är det allt för många som känner en oro inför förlossningen, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP).

Vi vet också att många drabbas av förlossningsskador.

"Utveckla vårdkedjan"

En del av pengarna går därför till att upptäcka och behandla just förlossningsskador.

Vi behöver utveckla hela vårdkedjan från graviditet till eftervården så att den blir mer jämlik och personcentrerad, säger Lindhagen.

Pengar ska också gå till att stärka screeningverksamhet av HPV (vanlig orsak till livmoderhalscancer) och mammografi, samt till att ge en god vård till personer som utsatts för sexuellt våld.

Det behöver finnas bättre vård också i det icke akuta skedet, även när det har gått längre tid efter att våldet inträffade. Det är oerhört viktigt att få stöd och hjälp om man utsatts för de här brotten, säger Lindhagen och fortsätter:
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss