A-
A+

Fem goda nyheter för miljö och klimat

Kinas miljöminister Huang Runqiu, ordförande för FN:s miljömöte COP15, ger tummen upp efter det att förhandlingarna om ett nytt ramavtal som ska skydda den biologiska mångfalden gått i mål. Arkivbild.
Kinas miljöminister Huang Runqiu, ordförande för FN:s miljömöte COP15, ger tummen upp efter det att förhandlingarna om ett nytt ramavtal som ska skydda den biologiska mångfalden gått i mål. Arkivbild.
KlimatTT

En "monsun på steroider" lade delar av Pakistan under vatten. Rysslands krig bromsade klimatarbetet. Och 1,5 gradersmålet rinner världen ur händerna.

Det finns gott om orosmoln när det gäller tillståndet för miljö och klimat. Men det finns också hopp – här är fem ljuspunkter från 2022.

Annons

Annons

USA:s president Joe Biden. Arkivbild.
USA:s president Joe Biden. Arkivbild.
Vindkraftspark i Marsberg i Tyskland. Arkivbild.
Vindkraftspark i Marsberg i Tyskland. Arkivbild.
Aktivisten Patience Nabukalu, från Fridays for future i Uganda, håller upp en skylt som kräver att rika länder ska betala för klimatrelaterade skador och förluster under en protest på klimatmötet COP27. Arkivbild.
Aktivisten Patience Nabukalu, från Fridays for future i Uganda, håller upp en skylt som kräver att rika länder ska betala för klimatrelaterade skador och förluster under en protest på klimatmötet COP27. Arkivbild.
COP15 ledde fram till ett historiskt avtal som ska skyddaden biologiska mångfalden. Arkivbild.
COP15 ledde fram till ett historiskt avtal som ska skyddaden biologiska mångfalden. Arkivbild.
EU:s klimatchef Frans Timmermans. Arkivbild.
EU:s klimatchef Frans Timmermans. Arkivbild.

1. Viktigt kliv framåt i USA: "Stark signal"

Världens näst största utsläppsland (efter Kina) godkände ett reformpaket som innebär att närmare 400 miljarder dollar ska investeras i initiativ för ren energi och en övergång från fossila bränslen. Det väntas minska USA:s koldioxidutsläpp med 1 miljard ton årligen till slutet av decenniet och förhoppningen är att fler länder ska inspireras av hur den amerikanska ekonomin ska ställas om.

Chris Field, professor i jordsystemvetenskap och biologi vid universitetet i Stanford, var positiv när president Joe Biden hade skrivit under lagpaketet i augusti.

Jag tror att USA:s ledarskap inom klimatområdet är helt nödvändigt för att världen ska kunna göra de framsteg som behövs. Det sänder starka signaler till världen att agera, sade han till TT.

2. Vind i seglen för förnybar energi

Rysslands krig och stigande priser på fossila bränslen har knuffat länder ännu mer mot alternativa energikällor. De kommande fem åren kommer världen att satsa lika mycket på förnybara energikällor som sol och vind som man har gjort de senaste 20 åren, enligt det internationella energiorganet IEA.

En del länder har visserligen gått tillbaka till kol – men det ses som tillfälligt. Kommande år väntas 90 procent av all ny elproduktion komma från förnybart.

"Förnybar energi expanderade redan snabbt, men den globala energikrisen har lett till en extraordinär ny fas av ännu snabbare tillväxt när länder försöker dra nytta av fördelarna med energisäkerhet", skriver IEA-chefen Fatih Birol och fortsätter:

"Det här är ett tydligt exempel på hur den nuvarande energikrisen kan bli en historisk vändpunkt mot ett renare och säkrare energisystem."

3. Rika länder går med på att betala klimatnota

De lyckades inte komma åt roten till problemet – utsläppen som värmer upp planeten. Men världen lyckades enas i en stor stridsfråga på klimatmötet COP27 i Egypten: en fond ska inrättas för att kompensera utvecklingsländer för skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna redan nu.

Det är ett stort framsteg för sårbara länder som länge har krävt klimaträttvisa och att rikare länder – som står för lejonparten av de klimatskadliga utsläppen – ska stå för notan när extremväder drar fram och orsakar död och förödelse.

COP har tagit ett viktigt steg mot rättvisa. Det är inte tillräckligt, men en välbehövlig politisk signal för att återuppbygga skadat förtroende. Rösterna från klimatkrisens frontlinjer måste bli hörda, sade FN:s generalsekreterare António Guterres.

4. Viktigt genombrott för blommor och bin

Det krävdes nattmangling. Men i december lyckades länderna på miljömötet COP15 godkänna en överenskommelse som ses som ett "Parisavtal för naturen".

Ett av de viktigaste målen är att skydda 30 procent av jordens yta till hav och land till 2030. Rikare länder ska också öka sitt bidrag till utvecklingsländer för att bevara den biologiska mångfalden till 20 miljarder dollar om året 2025, och 30 miljarder till 2030.

Det är ett halvfullt glas, eller halvtomt om man så vill. Väldigt viktiga bitar är med, som att 30 procent av jordens yta ska skyddas. Man har också lyckats hitta en kompromiss vad gäller finansieringen vilket är bra, sade Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, till TT.
Sedan krävs det väldigt mycket arbete för att förhindra att pengarna försvinner i korruption.

5. EU visar framfötterna på klimatområdet

Klimattullar införs på varor som tillverkas med höga utsläpp och importeras till EU. Utsläppshandeln utvidgas till att bland annat omfatta flyg, bostäder och avfallsförbränning. En social klimatfond ska hjälpa hushåll med energiomställningen och nya fossilbilar ska fasas ut till 2035.

Mot slutet av året har en rad uppgörelser kring det stora klimatpaketet "Fit for 55" nåtts inom EU. Klimatpaketet lades fram av EU-kommissionen 2021 och innehåller åtgärder som ska minska EU:s utsläpp med 55 procent till 2030 (från 1990 års nivåer).

"Handeln med utsläppsrätter är central för den europeiska gröna given – att sätta ett pris på koldioxid. Ett starkare system för handel med utsläppsrätter kommer att hjälpa oss att driva investeringar i avkarbonisering och minska utsläppen ytterligare och snabbare, i linje med våra klimatmål", skriver EU:s klimatchef Frans Timmermans.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.