Fisket – kitslig klassiker i evig mangling

En bild av vad som oftare väntar runt hörnet? Brittiska och franska fiskare brakar samman i Engelska kanalen i en dispyt om vem som ska få fiska var. Arkivbild.
En bild av vad som oftare väntar runt hörnet? Brittiska och franska fiskare brakar samman i Engelska kanalen i en dispyt om vem som ska få fiska var. Arkivbild.
BrexitTT

Fisket höll brexitintresserade på halster in i det sista.

En lättviktig näring rent ekonomiskt, men ack så politiskt känslig.

Det har blivit en symbolisk fråga, säger EU-minister Hans Dahlgren (S) till TT.

Annons

Annons

Annons

Annons

På sluttampen tycks ingenting ha varit för futtigt i brexitförhandlarnas köpslående om ett handelsavtal. Tvärtom borrade sig delegationerna från EU och Storbritannien djupt ner i detaljer rörande EU-ländernas framtida rätt att fiska i brittiska vatten.

Ett hundratal fiskarter låg bildligt talat på förhandlingsbordet. De årliga kvoterna för torsk, makrill, sill, allsköns skaldjur och så vidare måste fastställas – icke sandålen (en tobisfisk) att förglömma.

På julaftonens eftermiddag kom så äntligen vit rök från Bryssel och London. Avtalet var i hamn.

Men hur kunde det bli så att fiskenäringens oansenliga del av parternas ekonomier gavs denna stora vikt i de historiska förhandlingarna? I fjol stod fisket för blott 0,02 procent av den brittiska ekonomin, enligt BBC.

Köpts upp

Svaret finns i backspegeln.

Storbritannien gick 1973 med i den gemenskap som nu heter EU. Från den stunden har brittiska fiskare känt sig förfördelade varje gång kvoterna spikats i årliga krångliga förhandlingar om hur mycket av varje art som medlemsländerna har rätt till.

Normalt har varje land tillgång till en exklusiv ekonomisk zon (EEZ) upp till 200 sjömil (370 kilometer) från sina kuster eller till en linje halvvägs mellan gränsande länder.

Som EU-medlem var Storbritannien ansluten till den gemensamma fiskeripolitiken (CFP), som stadgar att alla medlemsstater har lika fiskerätt i europeiska vatten.

Under årens lopp har situationen för den brittiska fiskenäringen blivit allt mer komplex. Utlänningar har köpt upp fiskebåtar och en stor del av landets fiskekvot har sålts till företag i EU. Förra året exporterade den brittiska fiskeindustrin över 330 000 ton fisk till EU, nära hälften av fiskeflottans fångst, enligt BBC.

Annons

Annons

"Take back control"

Inför Storbritanniens folkomröstning 2016 om att stanna eller lämna EU bankade brexitörerna in budskapet "take back control" (återta kontrollen). Som en av de främsta symbolerna för brittisk suveränitet lyfte de fram just fisket.

Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), ser två förklaringar till varför näringen spelar en så tung roll i den EU-brittiska relationen.

Fisket har trots sin litenhet i ekonomierna ofta blivit en infekterad förhandlingsfråga. Det är en sektor med väldigt starka intressen där man ska reglera något som är gemensamt, alltså haven.
Det är också i någon mening så pass konkret att man kan förhandla och ge och ta, till skillnad från mer övergripande principer för handelspolitiken som framtiden får utvisa hur det blir, säger han till TT.

Skrikit högt

Bilden av förlorad kontroll har blivit en viktig symbolik för britterna, poängterar Hans Dahlgren:

Sedan har det varit mycket högljudda protester från de som äger fiskenäringen, även om det inte är så många som jobbar inom den.

Det närmast chockartade utslaget i folkomröstningen 2016 har på intet vis fått EU-länderna mer villiga att ge ifrån sig tillgång till rika brittiska fiskevatten, som är av särskild vikt för fiskeflottorna i Frankrike, Nederländerna, Danmark, Belgien och Irland.

Fisket blev ett väldigt bra exempel på hur man kan ta tillbaka kontrollen, som varit ett tema sedan folkomröstningen. Britterna har känt sig missgynnade när andra EU-länder fiskat i deras vatten, säger EU-ministern.

"Ett fuskverk"

Ännu är inte avtalets alla teknikaliteter kända, än mindre analysen av dem.

Men oavsett oklarheten om exempelvis hur artkvoter ska fördelas, hur brittiska fiskebåtar får fiska i EU-vatten och hur mycket mer brittiska fartyg får i extrakvot, finns det stor oro särskilt inom den franska fiskenäringen.

På juldagen meddelade EU-minister Clément Beaune att regeringen kommer att stötta fiskare med upp till 30 000 euro. Beloppen styrs av hur beroende de franska yrkesfiskarna är av fångster i brittiska vatten. En fullständig stödplan presenteras senare, rapporterar AFP.

På andra sidan Engelska kanalen lovar premiärminister Boris Johnson motsvarande 1,1 miljarder kronor för att modernisera den brittiska fiskeflottan och för att fiskindustrin ska klara av den extra tilldelningen.

Det dämpar inte branschens "bittra besvikelse" över vad handelsavtalet gjorde för fisket.

Det är lite av ett fuskverk, säger Barrie Deas, chef på det brittiska fiskarförbundet (NFFO), till Reuters.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons