A-
A+

Fixa till gränsen – en utmaning på hög nivå

Det mest svårtillgängliga riksröset på gränsen mot Norge finns i högfjällsmassivet Sulitelma, i Arjeplogs kommun. Det högsta berget i området, på den norska sidan, är mer än 1900 meter. Lantmäteriet kan eventuellt behöva hjälp av klättrare för att ta sig till röset, måla det och läsa in digitala koordinater.
Det mest svårtillgängliga riksröset på gränsen mot Norge finns i högfjällsmassivet Sulitelma, i Arjeplogs kommun. Det högsta berget i området, på den norska sidan, är mer än 1900 meter. Lantmäteriet kan eventuellt behöva hjälp av klättrare för att ta sig till röset, måla det och läsa in digitala koordinater.
GeografiTT

Mitt i pandemin har tolv svenskar fått specialtillstånd för att fritt passera gränsen mot Norge.

Deras uppdrag är att se över själva gränsen. Röja skog, måla och reparera gränsrösen, och sådant. Men vissa rösen är svåra att nå.

Annons

Annons

Annons

Annons

Sveriges landgräns mot Norge, som är 162 mil lång, ses över då och då. Senast det gjordes grundligt var på 1980-talet. Men nu får gränsen en ordentlig tillsyn under fem sommarsäsonger, med start förra året.

Hälften var

Länderna har bestämt att Sverige ska sköta om den norra halvan av gränsen, medan Norge tar hand om den södra. Kort sammanfattat innebär det att norska Kartverket får jobba i skogen, medan det svenska Lantmäteriet ger sig ut i fjällvärlden.

Den "svenska" delen börjar vid Valsjöbyn i norra Jämtland och slutar vid det berömda Treriksröset, där Sverige, Norge och Finland möts. Däremellan finns 82 mil gräns, till stor del över kalfjället.

Årets arbete har börjat i den södra delen av området. Längre norrut är rösena som ska ses till fortfarande täckta av snö.

Då kan man varken skrapa dem, måla dem eller staka ut gränslinjen däremellan, konstaterar Michael Munter, projektledare på Lantmäteriet.

Coronapandemin, som fått Norge att införa hårda restriktioner för inresor, har gjort gränsarbetet lite extra knepigt.

Vi har fått tillstånd för inresa, via norska UD och en domstol. Men vi har väldigt hårda restriktioner. Vi får inte prata med ortsbor på norska sidan, och våra arbetslag hålls i stränga coronabubblor, säger Michael Munter.

Annons

Annons

Anlita klättrare

Att se över gränsrösen i fjällvärlden är ett jobb där man ofta måste ta sig fram till fots. Eller klättra.

Vi har några riksrösen på toppar där det är brant sluttning åt alla håll. Där får vi ha klätterutrustning och kunna säkra oss, säger Munter.

Det mest svårtillgängliga riksröset ligger i Arjeplogs kommun, som en orange prick i Sulitelmamassivet – ett kargt men storslaget högfjällslandskap. Där kan det bli aktuellt att anlita mera vana klättrare än Lantmäteriets personal.

I skogsområden röjs en fem meter bred gränsgata – ett jobb som måste göras om då och då.

Ett syfte med översynen är att göra gränsen digital. Det innebär i princip att Lantmäteriets personal, med modern teknik, matar in värden som sedan kan läsas av på en karta.

Det tydliggör för både fastighetsägare och turism var gränsen går, säger Michael Munter.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!