A-
A+

FN efterlyser mer pengar till klimatanpassning

Bränder, översvämningar och torka är några av klimatförändringarnas effekter. Bilden är tagen i Capilla del Monte i Argentina förra året.
Bränder, översvämningar och torka är några av klimatförändringarnas effekter. Bilden är tagen i Capilla del Monte i Argentina förra året.
KlimatTT

Brinnande skogar, översvämmade samhällen och snustorra åkrar. Klimatförändringarnas effekter är redan här – men världen rustar sig alldeles för långsamt och med för lite pengar, varnar FN:s miljöprogram UNEP.

Annons

Annons

Karta som visar hur långt världens länder kommit med nationella klimatplaner.
Karta som visar hur långt världens länder kommit med nationella klimatplaner.

För att mildra klimatkrisen har världens länder lovat att försöka minska utsläppen av växthusgaser. Men minst lika viktigt är att hantera de effekter av klimatförändringarna som redan är här och som inte kan förhindras i framtiden. Det kan handla om torka, översvämningar och stigande havsnivåer.

Det arbetet går dock för långsamt, enligt UNEP som ser ett ökande gap mellan den befintliga klimatpåverkan och världens ansträngningar att anpassa sig till den.

För att undvika en klimatkatastrof måste vi göra mer för att minska utsläppen av växthusgas. Det har 2021 visat oss i form av klimatpåverkan och varningar från vetenskapen, säger UNEP-chefen Inger Andersen på en presskonferens.
Men även om vi vrider av utsläppskranen i dag kommer påverkan av klimatförändringarna att vara med oss i årtionden framöver. Vi måste anpassa oss till den klimatpåverkan som redan är här och som bara växer.

För lite pengar

I utvecklingsländer beräknas beloppet som behövs för klimatanpassning vara fem till tio gånger större än de nuvarande offentliga medel som har avsatts för ändamålet, enligt Adaptation Gap Report som presenteras under klimatmötet COP26 i Glasgow.

Klimatanpassning tas allt oftare med i planering och policybeslut världen över. Det är välkommet. Men pengarna för att backa upp åtgärderna flödar inte på den nivå som faktiskt krävs, säger Inger Andersen.

Pandemin har inte gjort saken bättre, enligt UNEP.

När länder har fått betala mer för sjukvård och annan service och samtidigt tampas med minskade intäkter generellt har ekonomiska resurser till klimatanpassning inte prioriterats – i synnerhet inte i utvecklingsländer.

Återhämtningen från pandemin skulle kunna hjälpa, men hittills har inte stimulanspaket på allvar stöttat anpassningsåtgärder, säger Andersen.
Det är tydligt att vi inte gör tillräckligt när det kommer till anpassning, inte bara när det gäller att skydda de mest sårbara länderna utan det gäller också de rikare länderna som allt mer står inför den annalkande stormen.

Annons

Annons

Löfte om finansiering

Världens rika länder bär det stora ansvaret för klimatförändringarna medan människor som lever i fattigare länder oftast drabbas hårdast av konsekvenserna. Som kompensation har höginkomstländer genom Parisavtalet lovat 100 miljarder dollar om året fram till 2025 för att hjälpa mindre utvecklade länder att minska utsläppen och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter.

Än så länge har dock länderna inte nått upp till den utlovade summan utan det ser ut att uppfyllas först 2023. Oavsett när det sker behövs betydligt mer än så. Kostnaderna för klimatanpassning i låginkomstländer kommer att uppgå till 140–300 miljarder dollar om året vid 2030 och 280-500 miljarder dollar vid 2050, enligt UNEP.

Det kräver mer solidaritet, säger Inger Andersen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.