A-
A+

Förlorare erkänner inte Armenienvalets utgång

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan lägger sin röst.
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan lägger sin röst.
ArmenienTT-AFP

Premiärminister Nikol Pasjinjans parti har fått 53,9 procent av rösterna i Armeniens extraval.

Det är långt fler än den Rysslandsvänliga utmanarens allians, som inte erkänner resultatet utan vill överklaga det till författningsdomstolen.

Annons

Annons

Hela 21 partier fanns representerade i söndagens extraval. Men det har främst setts som en uppgörelse mellan den 46-årige premiärministern Nikol Pasjinjan och den 66-årige ex-presidenten Robert Kotjarjan. De har båda lockat jublande anhängare till sina möten under valrörelsen.

Och när röstsedlarna från alla valdistrikt räknats färdigt står det klart att Pasjinjans parti Civilt kontrakt fått 53,9 procent av rösterna. Det är långt fler än Kotjarjans Armeniska alliansen, som har fått 21 procent av rösterna.

"Övertygande seger"

Ett parti eller en allians behöver vinna minst 50 procent av platserna i parlamentet, plus en, för att kunna bilda regering.

Vi vet redan att vi vann en övertygande seger i valet och vi kommer att ha en övertygande majoritet i parlamentet, sade Pasjinjan redan timmar tidigare när de första siffrorna hade tickat in.

I ett tal som sändes på Pasjinjans Facebooksida uppmanade han sina anhängare att samlas i huvudstaden Jerevan på måndagskvällen.

Det armeniska folket gav Civilt kontrakt mandat att leda landet och mig personligen mandat att leda landet som premiärminister.

Kotjarjan och hans allians erkänner inte resultatet, då man hävdar att fusk har förekommit. Man planerar nu att överklaga saken till författningsdomstolen, enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) anser dock att valen var demokratiska, och konstaterar att "röstandet gick bra och var i hög grad transparent", samt att "grundläggande friheter som är centrala i demokratiska val respekterades i stort".

Trots värmeböljan har nära 50 procent av väljarkåren röstat, enligt valmyndigheterna.

Annons

Annons

Krig utlöste kris

Extravalet är en direkt konsekvens av kriget i Nagorno-Karabach förra hösten och kan få betydande följder i regionen.

Kriget mot Azerbajdzjan resulterade i inrikespolitisk kris i Armenien. Pasjinjan förlorade mycket av sin strålglans efter vad som sågs som ett nederlag i kriget mot ärkefienden och han tvingades att utlysa det extraval som hölls i söndags.

Valkampanjen har präglats av ett högt tonläge.

Kritikerna anklagar Pasjinjan för att ha varit eftergiven gentemot Azerbajdzjan genom att ge upp territorium i och omkring Nagorno-Karabach. Premiärministern har försvarat sig med att han var tvungen att gå med på det av Ryssland framförhandlade avtalet om vapenvila för att undvika ytterligare blodsspillan och territoriella förluster.

Över 6 500 människor dödades i kriget, enligt officiella uppgifter från Armenien och Azerbajdzjan.

Pasjinjan kom till makten 2018 efter att ha lett stora fredliga protester mot korruption. Armenien fick beröm av en rad länder för de val som genomfördes senare samma år och som betraktats som fria och rättvisa.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!