A-
A+

Forskare: Talet om polarisering överdrivet

Den politiska polariseringen i Sverige är inte så stor som det ofta sägs, hävdar fyra forskare i en rapport. Här ses statsminister Stefan Löfven (S), i bildens vänstra del, komma in i riksdagens plenisal under riksmötets öppnande i höstas.
Den politiska polariseringen i Sverige är inte så stor som det ofta sägs, hävdar fyra forskare i en rapport. Här ses statsminister Stefan Löfven (S), i bildens vänstra del, komma in i riksdagens plenisal under riksmötets öppnande i höstas.
PolitikTT

Polariseringen av politiska åsikter i det svenska samhället är inte nämnvärt större nu än tidigare. Men de skillnader som finns, och funnits, lyfts fram mera i dag.

Man bråkar i ett annat tonläge, men om samma saker, säger professor Torbjörn Bergman.

Annons

Annons

Det finns en allmän uppfattning som säger att den politiska polariseringen i samhället ökat.

Den bilden är helt dominerande, säger Torbjörn Bergman, som är statsvetare vid Umeå universitet.

Men nu får bilden mothugg av Bergman och tre andra forskare i rapporten "Polariseringen i Sverige", som ges ut av SNS (står för "Studieförbundet näringsliv och samhälle").

Med metoder inom statsvetenskap och medieforskning har de analyserat ideologisk polarisering enligt ett 30-tal olika indikatorer. Man har bland annat utgått från akademiska väljarundersökningar, valmanifest och medierapportering.

Slutsatsen blev att polariseringen inte är större nu än vid några tidigare tillfällen under den tid som gått att bedöma.

Logdanser och krogar

Torbjörn Bergman nämner två stora debatter runt 1980, om kärnkraft respektive löntagarfonder.

Det är frågor som splittrat samhället djupt. Man var för eller emot. Folk diskuterade på logdanser och krogar, säger Bergman.
Debatten vid omröstningen om vi skulle gå med i EU eller inte var likadan, med djupa känslomässiga föreställningar om vad som var rätt eller fel, fortsätter han.

De fyra forskarna hävdar att det svenska partisystemet sedan lång tid varit starkt polariserat, och att vänster-högerkonflikten kännetecknas mer av stabilitet än av förändring.

De politiska kanterna hörs och syns dock mer i dag.

Och det gäller även mitten, påpekar Torbjörn Bergman.

Förändringen skedde med start ungefär 2015, året då ovanligt många flyktingar sökte sig till Europa. Debatten om migration, mångkultur och globalisering har enligt rapporten lagt till en ny dimension av kulturella värderingar i den politiska debatten.

Annons

Annons

Risk för "vi och dom"

På sikt kan det leda till en faktiskt ökad polarisering, enligt forskarna.

Men det kan vara problematiskt att de politiska skillnaderna uppfattas som större än de verkligen är.

Risken är att det växer fram misstänksamhet, eller att man beskriver motståndaren i ordalag som är överdrivna. Då kan det bli så att man delar upp världen i "vi" och "dom", med känslan att "min grupp är mycket vettigare än den andra gruppen".

Den typen av resonemang förknippas ibland med USA.

Men där är vi inte i Sverige, säger Torbjörn Bergman.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

banner_sthlm

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Nu kan du prova News55 Premium i två veckor för endast 19 kr.

Prova idag och få tillgång till allt vårt innehåll!