A-
A+

Forskaren: Vi kommer göra monster av pandemin

Några barn utklädda till monster och spöken firar halloween i Oslo. Arkivbild.
Några barn utklädda till monster och spöken firar halloween i Oslo. Arkivbild.
VetenskapTT

Häxor, vampyrer och zombies. Vissa monster återkommer år och efter år, och vissa går det trender i. Varför vet historikern Bo Eriksson.

Det finns en koppling till hemska händelser i vår samtid.

Annons

Annons

Halloween står för dörren. En högtid som är starkt förknippad med monster och hemska väsen. Traditionen med att klä ut sig i en skräckinjagande kostym kommer av den keltiska tron att de döda ville resa sig ur sina gravar. Att klä ut sig till monster trodde man kunde skrämma bort andarna.

Men det är inte den enda förklaringen, enligt Bo Eriksson, historiker på Stockholms universitet som bland annat har forskat om monster.

Det handlar också om att man rör sig i gränslandet till en mörkare årstid, där finns alltid monster och något skrämmande. Man blir påmind om en förgänglighet i naturen.

Och det verkar vara monstrens tid. Aldrig tidigare i världshistorien har vi sett så många monster som vi har gjort de senaste decennierna, berättar Bo Eriksson. Det beror på framför allt två saker, säger han. Dels att vi har en kommersiell kultur med spel och filmer som genomsyrar hela vårt samhälle. Dels att vi har ett stort behov av monster.

Jag tror att det är ett evolutionärt arv som vi behöver, därför att vi måste ha den här tveksamheten när vi sätter ned fötterna i gräset och tänker att det kan ligga en orm där nere. Vi behöver det för att överleva.

Populärkultur inspirerar

Vilka trender som finns bland monster beror på vad som är populärt i kulturen. Just nu är det till exempel väsen från populära tv-serier, som rollspelsfigurer från "Stranger things" och drakar som återfinns i "Game of thrones", säger Eriksson.

Nya siffror från Klarna bekräftar trenderna. En undersökning som betaljätten har gjort visar att 45 procent av svenskarnas utklädnader i år låter sig inspireras av filmer och serier.

Onlineförsäljningen av utklädnader från "Stranger things" och "Harley Quinn" har ökat med över 500 procent respektive drygt 200 procent i oktober i år jämfört med samma period förra året, enligt Klarna.

Annons

Annons

Hemskheter i närtid

Zombier är också populära.

Tidigare har det varit mer traditionella monster i halloween-filmer, som häxor, vampyrer och varulvar.

Att de tas upp i kulturen från början har ofta att göra med omvälvande eller hemska händelser som skett i vår närtid, menar Bo Eriksson.

Aidsepidemin i mitten på 1980-talet till exempel, den bidrog till att flera zombiefilmer lyftes och fick större uppmärksamhet än man annars skulle ha fått. Filmskaparna exploaterade folks rädsla för den här sjukdomen.

Och när västvärlden gick in i den så kallade rymdåldern ökade antalet rymdmonster.

Vi kunde föreställa oss rymden tidigare, men när vi tänkte att vi skulle åka till månen, då började vi se rymdmonster i kulturen. Det var vår ängslan för rymden som skapade dem, och så fick vi alla de här science fiction-filmerna med aliens som skulle besegras.

Sågs som ett omen

Den ursprungliga betydelsen av monster är dock lite annan än den vi har i dag, säger Bo Eriksson.

Själva ordet kommer från latin och betyder uppenbarelse, någonting som bryter mot normen. Man trodde till exempel att kalvar födda med två huvuden eller barn födda med två huvuden var ett tecken, att gudarna var missnöjda med oss eller så.

Det äldsta monstret som man har hittat är ungefär 36 000 år gammalt. Det föreställer en människa med ett lejonhuvud och hittades i en grotta i Tyskland. Men när människan blev fast boende och flyttade in i städerna, så fullkomligt exploderade antalet monster och skräckgestalter, berättar Bo Eriksson.

Det märkliga är att när vi började bygga murar för att skydda oss så ökade vår rädsla. Det kan ha att göra med de mytologiska berättelserna om grundandet av en stad. Vi bor här, men vad skyddar vi oss emot? Vi skyddar oss emot det där, ett monster.

Knark för hjärnan

Varför är vi då så fascinerade av monster? Det handlar bland annat om adrenalinkicken vi får av att bli skrämda, tror Bo Eriksson.

Det är som att åka berg- och dalbana, det är väldigt dramatiskt. Man har faktiskt mätt hjärnaktivitet när folk tittar på skräckfilm, och det är som att du blir jagad av ett lejon och uppäten, men så klarar du dig.
Och den adrenalinkicken, det är ju som en befrielse när det är över. Det är ju knark för hjärnan.

För att kunna spekulera i vilka typer av monster vi kommer få se i framtiden behöver vi titta på stora händelser som sker nu, säger Bo Eriksson. De samtida händelser som kommer lämna avtryck i kulturen är kriget i Ukraina och coronapandemin, tror han.

De kommer garanterat lämna spår i skräckfilmerna framöver. Hur det tar sig uttryck återstår att se.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.