Forskning: Rutavdraget får inte avsedd effekt

Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har genom sin forskning visat att företag som tar emot rutavdrag sysselsätter många kvinnor som är utrikes födda, men relativt få av dem har flyktingbakgrund. Arkivbild.
Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har genom sin forskning visat att företag som tar emot rutavdrag sysselsätter många kvinnor som är utrikes födda, men relativt få av dem har flyktingbakgrund. Arkivbild.
EkonomiTT

Personer som står långt ifrån den svenska arbetsmarknaden gynnas inte av rutavdraget, visar forskning från Stockholms universitet.

Rimligt att reflektera över om andra sätt att använda pengarna hade varit mer effektiva, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi.

Annons

Annons

Under punkt sexton i januariavtalet står att läsa att rut-avdraget ska utvidgas till tvätt, flytt-, hämt- och trygghetstjänster. Detta blir verklighet vid årsskiftet. Ett av syftena är, som tidigare, att skapa fler arbetstillfällen för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden, det vill säga personer med kort utbildning, långtidsarbetslösa och personer med flyktingbakgrund.

Den effekten har rutavdraget inte haft hittills, enligt Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon har undersökt just vilka effekter rutavdraget haft för de grupper som står långt ifrån den svenska arbetsmarknaden.

Gynnar inte "svaga grupper"

Hon har jämfört vilka som är sysselsatta inom företag vars omsättning till stor del består av rutavdrag med sysselsatta inom privata företag i allmänhet.

Det är väldigt tydligt att när det gäller personer med flyktingbakgrund och långtidsarbetslösa är det ingen större sannolikhet att de arbetar i rut-företag jämfört med det genomsnittliga privata företaget. Om reformen återproducerar jobb där svaga grupper har samma sannolikhet att anställas som på övriga marknaden är det rimligt att reflektera över om andra sätt att använda pengarna hade varit mer effektiva, säger Johanna Rickne.

Personer med kort utbildning jobbar i större utsträckning inom rut-företag än på övriga marknaden.

Hon har även jämfört med några specifika branscher som liknar rut-företag, bland annat företag som städar hos andra företag. Inom dessa företag är det större sannolikhet att hitta personer med flyktingbakgrund och långtidsarbetslösa men även personer med kort utbildning.

Annons

Annons

Undersökningar blir missvisande

Johanna Rickne pekar på ett problem med andra undersökningar av vilka som sysselsätts i rut-företagen. Nämligen att man tittar på hur många inom företagen som är utrikes födda, vilket ofta är en betydande andel.

Då får man med arbetskraftsinvandringen från EU. Den gruppen har inte svag anknytning på svenska arbetsmarknaden, säger Johanna Rickne.

Hennes forskning visar att arbetskraftsinvandrare från EU är starkt överrepresenterade i rut-branschen, närmare bestämt fem gånger sin befolkningsandel. I Sveriges tre största städer ägdes nästan hälften av alla rut-företag av arbetskraftsinvandrare från EU år 2015. I dessa företag är dessutom nio av tio anställda andra EU-invandrare, ett resultat av så kallad "co-ethnic hiring".

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons