A-
A+

Förtida EU-stöd? Inget för Sverige

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas till Sverige när det blir dags för formellt klartecken för Sveriges del av EU:s stora coronastöd. Men när det sker är fortsatt oklart. Arkivfoto.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas till Sverige när det blir dags för formellt klartecken för Sveriges del av EU:s stora coronastöd. Men när det sker är fortsatt oklart. Arkivfoto.
EUTT:s korrespondent

Sverige är inte intresserat av drygt 4,5 miljarder kronor i förhandsstöd från EU:s stora coronapaket. Spelar ingen roll när vi kan låna billigare själv, anser regeringen.

Annons

Annons

Totalt omkring 35 miljarder kronor väntar för Sverige från EU-ländernas stora gemensamma coronafond. Efter att ha försenats rejält, bland annat på grund av regeringskrisen i somras, är nu den svenska planen för vad pengarna ska användas till i princip godkänd av EU-kommissionen.

När ordförande Ursula von der Leyen kan komma till Sverige och formellt ge tummen upp är emellertid ännu inte klart.

Det återstår att se. Vi har inga frågor i substans som är utestående, utan det är lite logistik kring hur det ska hanteras med kommissionen, säger statssekreterare Max Elger efter tisdagens finansministermöte i Bryssel.

"Tjänar inget"

Elger fanns på plats som vikarie för finansminister Magdalena Andersson (S). Ett besök från von der Leyen i Stockholm väntar sannolikt till när – och om – Andersson kan tillträda som ny statsminister efter Stefan Löfven.

Regeringen är hur som helst inte stressad av coronastödet. Pengarna från EU är inte akut nödvändiga – vilket också är anledning till att Sverige inte bett om att redan nu få ut 13 procent av stödet på förhand, som alla länder har rätt till.

Förklaringen till det är att vi tycker att det innebär ett onödigt administrativt steg. Vi tjänar inget på att få den förskottsbetalningen kontra att låna upp till nollränta, konstaterar Elger.

Annons

Annons

Nya budgetregler?

Tisdagsmötet i Bryssel handlade bland annat om förslag nyligen om hur de senaste så kallade Basel-reglerna om kapitalkrav för banker ska införas. Farhågor finns om att de kan medföra tuffare villkor för småföretag som inte har kreditbetyg från internationella institut.

Elger är ändå optimistisk till att kunna nå en bättre kompromiss.

Finansministrarna har också haft en första diskussion om man borde luckra upp EU:s budgetregler om underskott och statsskuld efter coronakrisen.

Nja, säger regeringen – som dock är villig att prata om saken, åtminstone om man samtidigt tar upp hur man ska få EU-länderna att lyda.

Om vi nu ska ha nya regler så måste vi också ha mekanismer för att se till att de hålls, eftersom regelefterlevnad varit ett återkommande problem under gångna år, säger Max Elger i Bryssel.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.