Förväntan och oro inför linjetal i Bryssel

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen laddar för onsdagens tal om läget i unionen. Arkivbild.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen laddar för onsdagens tal om läget i unionen. Arkivbild.
EUBryssel, TT:s korrespondent

Klimatet? Migrationen? Arbetsmarknaden? Var släpps den största nyhetsbomben när EU-basen Ursula von der Leyen lägger ut orden om läget i unionen?

Förväntningen – och oron – är stor inför onsdagens tal i Bryssel.

Annons

Annons

Sakta men säkert har kommissionsordförandens tal om läget i unionen förvandlats till ett huvudnummer i EU-politiken. Talet infördes 2010 och hålls inför EU-parlamentet årligen i september, utom de år då det har varit EU-val.

Här presenteras huvudnumren i vad kommissionen har för planer för kommande år och ordval och ordning och tyngd analyseras ivrigt av både statsvetare och ekonomer.

När Ursula von der Leyen nu håller sitt första lägestal råder nyfikenhet om en rad viktiga områden.

Klimatet är en huvudfråga. Talet väntas lägga fram en målsättning om att minska koldioxidutsläppen med minst 55 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivå. Samtidigt pressar miljöorganisationer på för ännu tuffare krav, exempelvis på en snar utfasning av bensin- och dieselbilar.

Minimilön

För svensk del lyssnar både politiker, fack och näringsliv noggrant efter vad som ska sägas om minimilöner.

Vi vill absolut inte att Ursula von der Leyen säger att det blir ett direktiv, säger svenska EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S) som tillsammans med kollegan Johan Danielsson (S) träffade EU:s arbetsmarknadskommissionär under tisdagen för att pressa på i sista stund.

Kommissionen har lovat att löneförslaget inte ska tvinga Sverige att överge den "svenska modellen", där lönerna inte sätts av politiker utan i förhandlingar mellan fack och näringsliv. För att vara helt säkra kräver ändå såväl Sverige som övriga nordiska länder att EU-förslaget läggs som en rekommendation, snarare än som bindande direktiv.

Annons

Annons

Migration

Migrationen är ett annat huvudämne. EU-kommissionen har tidigarelagt sin presentation av det asyl- och migrationspaket som svenska kommissionären Ylva Johansson arbetat med under året. Förslagen kommer nu redan om en vecka och nu väntas en försmak från von der Leyen.

Tomas Tobé (M) vill höra ord om en "pragmatisk invandringspolitik".

Att man visar att man vill ta kontroll över invandringen till Europa, att vi förstärker den gemensamma gränsen, att vi gör en gemensam asylprövning och att vi därmed börjar minska framför allt den ekonomiska invandringen till Europa, säger Tobé.

Demokrati

Från de svenska EU-parlamentsledamöterna är förväntan också stor på vad von der Leyen ska säga om demokrati och rättsstatsprinciper i EU och hur uppfyllandet av det ska vara kopplat till utbetalningen av EU-pengar.

Hon har fortsatt att vara svag i de här frågorna. Hur ska kommissionen ta detta och se till att vi får en villkorsmekanism som är gedigen? undrar Malin Björk (V).
Jag hoppas och tror att hon kommer ta upp att vi har mycket att göra i EU och de olika medlemsländerna vad gäller att bekämpa diskrimineringen, rasismen och ojämlikheten i våra samhällen, säger i sin tur Alice Bah Kuhnke (MP).

SD:s Peter Lundgren är för sin del skeptisk.

Jag förväntar mig att åter få höra allt vi inte vill höra. Vi talar om en människa som är en uttalad EU-federalist. Det kommer att bli en inriktning om mer överstatlighet och ökade kostnader för Sverige, säger Lundgren till TT.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons