-
+

Från junta till folkstyre – och tillbaka

Myanmars mångåriga ledare Aung San Suu Kyi. Arkivbild.
Myanmars mångåriga ledare Aung San Suu Kyi. Arkivbild.
MyanmarTT-AFP

Myanmars militär har fört bort landets ledare Aung San Suu Kyi och gripit makten i en kupp.

Här är några milstolpar på landets väg från juntastyre till stapplande och problemtyngd demokrati – som kan visa sig bli en historisk parentes.

Annons

Annons

2010:Juntan håller val i november, och det militärstödda partiet USDP utser sig till segrare. Aung San Suu Kyis parti Nationella demokratiska förbundet (NLD) och flera andra partier bojkottar valet, som av observatörer bedöms vara varken fritt eller rättvist.

Mindre än en vecka efter valet släpps Suu Kyi från den husarrest där hon tillbringat merparten av de senaste tjugo åren.

2011:Juntan släpper oväntat ifrån sig den formella makten till en halvcivil regering under den tidigare generalen Thein Sein, som genomför omfattande förändringar i den repressiva staten. Flera medborgerliga rättigheter medges, däribland mötes- och yttrandefrihet.

2012:NLD vinner 43 av 45 platser i ett fyllnadsval i april. Suu Kyi blir parlamentsledamot.

USA och EU börjar lyfta sanktioner mot landet och många västerländska företag etablerar sig i landet.

Samtidigt härjas delstaten Rakhine i västra Myanmar av etniskt motiverat våld, framför allt riktat mot den muslimska minoritetsgruppen rohingya.

I november blir Barack Obama den första amerikanska presidenten att besöka landet.

2015:NLD vinner en jordskredsseger i vad som beskrivs som ett historiskt val. Arméchefen Min Aung Hlaing gratulerar Suu Kyi och hennes parti.

2016:NLD tar formellt makten, och Suu Kyi får titeln statsrådgivare – en ledarroll som skräddarsytts för att kringgå en regel som förbjuder personer som själva har, eller har familjemedlemmar som har, utländskt medborgarskap från att bli president. Suu Kyis två söner är båda brittiska medborgare.

2017:Den framstående muslimske advokaten Ko Ni, en stridbar kritiker av militären och rådgivare till Suu Kyi, mördas i Rangoon.

Den 25 augusti inleder militären en massiv offensiv i Rakhine som beskrivs som ett svar på attacker från extremistgrupper. Den brutala operationen driver omkring 750 000 rohingyer på flykt över gränsen till Bangladesh.

2018:Två Reutersjournalister fängslas, anklagade för att ha brutit mot lagar om statshemligheter i samband med rapportering om en massaker på rohingyer. De sitter inlåsta i över 500 dagar innan de benådas.

2019:USA inför sanktioner mot Myanmars arméchef och tre andra högt uppsatta militärer.

Gambia drar Myanmar inför rätta vid Internationella domstolen i Haag (ICJ), för folkmord på rohingyer i Rakhine. Suu Kyi reser personligen till Haag för att hålla i landets försvar.

2020:ICJ avfärdar Suu Kyis försvar och ålägger Myanmar att vidta åtgärder för att förhindra folkmord.

Myanmar håller sina andra demokratiska val, men stora delar av befolkningen i landets konflikthärjade delar stängs ute. NLD segrar som väntat.

2021:Efter veckor av anklagelser om valfusk, som regeringen inte bemöter, frihetsberövar militären Aung San Suu Kyi och president Win Myint den 1 februari, dagen då det nya parlamentet skulle sammanträda för första gången sedan valet.

Militären griper makten och utropar ett ettårigt undantagstillstånd.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss