-
+

Godkända vaccin kan bromsa bättre uppföljare

I och med att det finns godkända vaccin mot covid-19 blir det svårare att locka försökspersoner till nya studier, som skulle kunna leda till ännu mer effektiva vaccin. Arkivbild.
I och med att det finns godkända vaccin mot covid-19 blir det svårare att locka försökspersoner till nya studier, som skulle kunna leda till ännu mer effektiva vaccin. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Det rekordsnabba godkännandet av vaccin mot covid-19 har en paradoxal baksida. Plötsligt bromsas arbetet med de vaccin som fortfarande är under utveckling – trots att de skulle kunna vara både säkrare och bättre.

Annons

Annons

För att utvärdera om ett vaccin verkligen skyddar mot en sjukdom krävs en kontrollgrupp som får ett verkningslöst preparat, så kallad placebo. Men i samma ögonblick som det finns ett godkänt vaccin blir det svårt att locka människor att delta i ett test där de antingen får verkningslös saltlösning, eller en vaccinkandidat med okänd effekt. Dessutom kan det vara otillåtet av etiska skäl.

I och med att det finns godkända vaccin, så är det varken etiskt eller acceptabelt att göra placebokontrollerade studier, säger den kanadensiske vaccinforskaren Scott Halperin vid Dalhhousie University, till tidskriften Nature.

Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist instämmer.

Det här är ett klassiskt problem. Men det blir extra tydligt nu när det pågår så enormt mycket forskning för att ta fram vaccin mot covid-19, säger hon till TT.

Redan hoppat av

Sammanlagt utvecklas ungefär 230 olika vaccinkandidater mot covid-19 på olika håll i världen just nu. Nästan 70 av dem testas i kliniska försök på människor, och 20 har kommit till det sista stadiet – fas 3. Men enligt tidskriften Nature har flera försökspersoner hoppat av pågående tester för att i stället få ett vaccin som är godkänt och garanterat fungerar.

Det är fullt begripligt – men samtidigt olyckligt, menar många forskare. För bland dessa vaccinkandidater kan det finnas vissa som har fördelar som saknas hos de vaccin som hittills har blivit godkända.

Det kan till exempel handla om att ge ett långvarigare skydd, eller bättre immunitet hos vissa grupper, som äldre eller personer med olika typer av bakomliggande sjukdomar. För en typ av vaccin som packas in i ett tomt virushölje, så kallade virusvektorer, finns det även en oro att kroppen utvecklar immunitet mot själva virusvektorn, så att det inte går att ge upprepade vaccinationer. Då vore det bra med fler alternativ för framtida påfyllningsdoser, något som tycks bli nödvändigt när det gäller covid-19.

Annons

Annons

Bättre hållbarhet

Även om biverkningar inte tycks vara något större problem hos de vaccin som hittills har blivit godkända, kan det visa sig att det i vissa sammanhang vore bra att ha fler alternativ att välja mellan. Det finns också ett stort behov av vaccin som inte kräver kylförvaring, för att lättare kunna distribuera doser till mer otillgängliga områden i världen.

Världen behöver flera olika typer av vaccin mot covid-19, för att det ska räcka åt alla som behöver vaccineras. Dessutom vore det ju en enorm fördel med mer hållbara vaccin än de som finns godkända i dag och som kräver frystemperaturer, säger Charlotta Bergquist.

Alternativa sätt

Det finns dock strategier för att testa vaccinkandidater utan att en kontrollgrupp får placebo. Ett sätt är att i stället ge kontrollgruppen det godkända vaccinet, och sedan testa om vaccinkandidaten ger minst lika bra effekt. Problemet är att det då krävs enormt stora studier, eftersom det kommer att ta lång tid innan tillräckligt många personer har smittats för att kunna urskilja någon effekt över huvud taget.

De skulle behöva vara så stora att det nog inte är praktiskt möjligt, säger Peter Smith, epidiomologi vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, till Nature.

Saknas biomarkörer

Ett annat sätt är att mäta förekomsten av biomarkörer i blodet, som med säkerhet visar att kroppen har utvecklat immunitet mot viruset. Det kan handla om någon viss typ av antikroppar, men för covid-19 saknas än så länge sådana biomarkörer, förklarar Charlotta Bergquist.

En tredje och mer kontroversiell metod är att med flit utsätta försökspersonerna för coronaviruset, i det som på engelska kallas för "human challenge trials". Då räcker det med betydligt färre försökspersoner. Men eftersom det inte finns något garanterat botemedel mot covid-19 är det etiskt tveksamt att utföra den typen av studier.

Dessutom kan man rimligen bara göra det på unga och friska personer. Så man får ingen kunskap om de som är skörast, säger Charlotta Bergquist.
Det här är ett dilemma som inte är helt lätt att komma runt, tillägger hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss