A-
A+

Grannarna i Visättra: "Nu får det vara nog"

Småbarnsmamman Rawan med sina barn, åtta, fem och ett år, är orolig efter skottlossningen.
Småbarnsmamman Rawan med sina barn, åtta, fem och ett år, är orolig efter skottlossningen.
BrottTT

Plötsligt blev grannsämjan ännu starkare i Visättra, söder om Stockholm. När uppgifterna kom om att två barn skottskadats under lördagskvällen gick telefonerna varma.

"Har dina barn kommit hem?", frågade grannarna varandra.

Annons

Annons

JP, som bor nära brottsplatsen, undrar varför det tog så lång tid för polisen att komma.
JP, som bor nära brottsplatsen, undrar varför det tog så lång tid för polisen att komma.

28-åriga Rawan som bor i Visättra säger att hon blir galen av att tänka på det.

Barn! De tror säkert att alla är snälla i världen, att ingen ska skada dem. Så händer något sådant här, säger hon.

Hon har själv tre barn. Den äldsta fyller snart åtta, lillasyster är fem år gammal och minstingen är ett år.

Barnen som skottskadades medan de lekte i Visättra under lördagskvällen är ungefär lika gamla som Rawans barn. Den ena i förskoleålder, den andra i lågstadieåldern.

Man blir rädd, jag känner att jag måste vara med mina barn hela tiden, säger Rawan. Inte låta dem lämna blickfånget ens en sekund.

Några meter bort sitter väninnorna Camilla och Rosie. Det är en vacker sommardag och fastän många Visättrabor tagit sig ut för att äta lunch eller dricka kaffe vid gården med grannarna så är det betydligt lugnare ute än det brukar vara, berättar de.

Jag tror att många är chockade. Man kände verkligen grannsämjan i går, alla ringde varandra för att fråga: har dina barn kommit hem? säger Camilla.

Färre barn leker ute

Rosies 18-åriga dotter var på väg hem när pådraget satte i gång. Först kom en polisbil, sedan en till, och en till. Det var då man förstod att något allvarligt hänt, säger hon. Under kvällen anslöt sig även helikoptrar i polisarbetet, som nu lett till att nio personer gripits.

Huddinge kommun har tillsammans med Hyresgästföreningen öppnat en lokal för att ge stöd. Dit har en strid ström av personer kommit under söndagsförmiddagen, berättar kommunens säkerhetssamordnare Catarina Klockerud.

Det är flera familjer med små barn som kommit för att lufta sina tankar och funderingar. Vissa barn, de som bevittnade något obehagligt, har behövt lite extra stöd, säger hon.

Klockerud bekräftar uppfattningen av att färre barn än det brukar vara leker ute i området.

Föräldrarna säger till oss att de inte vågar ha dem utomhus. Det är viktigt att vi är på plats för att fånga upp sådana här signaler, så vi kan rikta om insatser och aktiviteter utifrån vad de boende behöver, säger hon.

Annons

Annons

Skotten kom för nära

Vid gården precis intill platsen där skottdramat ägde rum sitter ett stort gäng grannar som länge bott intill varandra. De är inte imponerade av polisarbetet, säger de.

Det tog 24 minuter för dem att komma hit, fastän det finns en station precis här nere, säger JP, en av männen i sällskapet, och pekar mot Flemingsbergs rättscentrum.

JP hörde ett skott avlossas och tittade ut genom fönstret.

Det finns en skjutbana borta vid Haninge, om vinden ligger rätt kan man höra skott därifrån ibland. Men det hördes direkt att det här var alldeles för nära, säger han.

Vill flytta efter 23 år

Sällskapet pratar om händelserna över en kopp kaffe. Under sommarhalvåret hittar man dem ofta på gården. Någon tar med en termos till utegruppen som står placerad mellan miljonprogramslägenheterna, sedan kan vem som helst ansluta sig för att umgås. I dag rullar en polisbil fram till dem. Poliserna vill höra hur de mår.

Inte så jättebra, när vi hör att det är barn som drabbats, säger Birgitta, som bott på gården sedan 1998.
Det är tråkigt, man känner att man vill flytta. Men vart då ska man då ta vägen, kan man fråga sig. Någon ö i Söderhavet kanske, säger hon.

Nej, de ska inte flytta därifrån, säger en av grannarna. Det vore att ge upp. Dessutom har det varit så trevligt att ha varandra nära till hands, särskilt under pandemin när umgänget på gården varit det enda sällskapet som gått an.

Men det känns inte bra det här. Det är för fan en hel skog där borta. Gå och gör era gänguppgörelser där. Blanda inte in oss. Nu får det vara nog, säger JP.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!