A-
A+

"Hål i utredning" om misstänkt virusläcka

Inspektörer från WHO besöker högrisklaboratoriet i Wuhan Institute of Virology. Arklivbild.
Inspektörer från WHO besöker högrisklaboratoriet i Wuhan Institute of Virology. Arklivbild.
CoronavirusetTT

Forskare som framställde nya typer av virus och rykten om tidiga covidsymtom – misstankarna om att coronapandemin började med en läcka från viruslaboratoriet i Wuhan har tagit ny fart.

Men vad krävs egentligen för att ta reda på vad som verkligen hände?

Annons

Annons

Annons

Annons

Uppgifter om att tre forskare vid ett viruslaboratorium i kinesiska Wuhan skulle ha fått covidliknande symtom redan i november 2019 har gett ny fart åt misstankarna om att pandemin kan ha startats av en labbläcka.

Kinesiska myndigheter har kraftigt dementerat uppgifterna. Men USA:s president Joe Biden gav nyligen landets underrättelsetjänster i uppgift att ta fram en rapport till slutet av augusti. Och trots att WHO i mars beskrev en labbläcka som "extremt osannolik", påpekade generaldirektören Tedros Adhanom Ghebreyesus samtidigt att utredningen inte varit tillräckligt grundlig och att frågan måste granskas ytterligare.

Studerade farliga virus

Det är väldokumenterat att Wuhan Institute of Virology, som laboratoriet heter, studerade flera typer av potentiellt farliga virus från fladdermöss. Enligt Financial Times skedde det med ekonomiskt stöd från bland annat USA. Det var en del av det internationella arbetet att skaffa nödvändig kunskap om dessa virus, för att förebygga nya epidemier efter utbrotten av sars 2003 och mers 2012.

Delar av forskningen gick ut på undersöka vilken typ av förändringar i arvsmassan som krävs för att olika fladdermusvirus ska kunna sprida sig till människor. I det arbetet skapade en grupp amerikanska och kinesiska forskare till exempel ett modifierat virus från fladdermussläktet hästskonäsa, som hade förmåga att binda till just de receptorer i människans luftvägar som det nya coronaviruset sars-cov-2 nu utnyttjar för att sprida sig.

Genom att blanda detta virus med ett musvirus fick forskarna fram ett virus som i provrörsförsök kunde replikera sig i mänskliga celler, och som i djurförsök på möss visade sig kunna infektera och skada lungvävnaden.

"Vårt arbete pekar på en potentiell risk för nya utbrott av sars-cov från virus som just nu cirkulerar i bestånd av fladdermöss", skrev forskarna när studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature 2015.

Annons

Annons

"Finns inget bevis"

Nyligen kompletterades Nature-artikeln med en ovanlig kommentar från redaktören: "Vi är medvetna om att den här studien används som argument för icke verifierade teorier om att det nya coronavirus som orsakar covid-19 skulle vara konstgjort. Det finns inget bevis för att det skulle vara sant; forskare tror att ett djur är den mest sannolika källan till detta coronavirus."

Det handlar ju absolut inte om att de har försökt skapa ett elakt virus, utan är helt enkelt ett rutinmässigt sätt att studera hur fladdermusvirus kan ta språnget över till andra däggdjur och sedan även till människan. Men man undrar ju också vad som har hänt sedan den här studien 2015, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med sin forskargrupp har han egen erfarenhet av att arbeta med coronavirus i ett säkerhetsklassat laboratorium. Vattensystemet och ventilationen har isolerats från omvärlden för att skära av alla tänkbara smittspridningsvägar, och varje arbetsmoment måste utföras på exakt rätt sätt, med rätt skyddsutrustning.

Men trots alla säkerhetsåtgärder finns alltid en risk för smittspridning, understryker han. Så det är ingen omöjlig tanke att det var så pandemin startade i Kina. Eller så blev det precis som forskarna varnade för i sin artikel 2015, att viruset kom direkt från djurvärlden.

Analysera släktskapet

För att få svar krävs beskrivningar av de virus som studerades på laboratoriet, så att det blir möjligt att jämföra arvsmassan med det coronavirus som nu finns över hela världen, förklarar Tomas Bergström. Dessutom behövs provsvar från de tre forskare som misstänks ha fått covidliknande symtom redan innan sjukdomen var känd. Slutligen måste fler av de prover som alltid sparas från blodgivare analyseras, för att kunna söka bredare efter antikroppar längre tillbaka i tiden.

Med hjälp av dessa uppgifter går det att analysera släktskapet hos virusvarianterna, för att räkna ut om och i så fall hur de hänger ihop. Om det till exempel visar sig att tre personer har smittats av virus med samma gensekvens går det att dra slutsatsen att de smittades av samma källa. Och ju mer gensekvensen hos viruset påminner om ett ursprungligt virus, antingen från laboratoriet eller ute i naturen, desto tidigare i smittkedjan inträffade infektionen.

Inte sätta dit någon

Men hittills har det gått trögt. WHO:s personal fick endast begränsad tillgång till information när de genomförde sin utredning på plats tidigare i våras.

På ett säkerhetslaboratorium är det rutin att topsa alla som blir sjuka, så det har garanterat tagits prover på de här personerna. Och självklart måste det finnas utförlig data om alla virus de jobbade med på labbet. Men det finns hål i utredningen där, säger Tomas Bergström.
Det handlar ju inte om att sätta dit någon, utan om att ta reda på vad som hände så att vi kan lära oss mer och förebygga nya utbrott. Kina har ju varit en del av den internationella forskningen om coronavirus. Därför är det anmärkningsvärt att man inte får ut den information som behövs nu när det är skarpt läge, tillägger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!