A-
A+

Har Israel särskilt ansvar för nedtrappning?

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under en presskonferens i Tel Aviv i onsdags.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu under en presskonferens i Tel Aviv i onsdags.
MellanösternTT

Minst 230 människor har dödats i Gaza och tolv i Israel i den senaste våldsspiralen. Sedan några dagar pågår samtal om nedtrappning. Har Israel, som den starkare parten, ett särskilt ansvar för nedtrappningen?

Annons

Annons

Annons

Annons

Israel ockuperar sedan 1967 palestinska Västbanken och östra Jerusalem. Ockupation betraktas sedan flera årtionden tillbaka som olaglig av det internationella samfundet.

En ockupationsmakt har ett omfattande juridiskt ansvar för civilbefolkningens säkerhet och välmående på det ockuperade territoriet. Israel anser sig dock inte längre ockupera palestinska Gazaremsan – varifrån Hamas skjuter sina raketer och där israeliska stridsflyg fäller sina bomber.

2005 drog Israel nämligen tillbaka sina soldater från landremsan. Man har dock behållit direkt kontroll över Gazas luftrum och territorialvatten och begränsar kraftigt in- och utförseln av varor. Det råder brist på både vatten och el och en stor del av landremsans två miljoner invånare är beroende av humanitärt stöd. Flera människorättsorganisationer och delar av FN anser att Israels makt över Gazaremsan innebär att man fortfarande utövar den "effektiva kontroll" över territoriet som krävs för att det, enligt internationell rätt, ska handla om en ockupation.

Rätt till självförsvar

Den synen delas dock inte av alla folkrättsexperter.

Israel befinner sig inte på territoriet och administrerar det inte, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Försvarshögskolan, till TT.

Enligt hans synsätt har Israel därmed inget extra folkrättsligt ansvar under den pågående väpnade konflikten utan lyder, precis som Hamas, under de vanliga krigslagarna.

Då Hamas, som är terrorstämplat av EU och USA, avfyrar raketer mot israeliska städer har Israel rätt till självförsvar enligt FN-stadgans artikel 51. Man är dock bunden att se till att skydda civila vid motanfall.

Hur Israel utnyttjar denna rätt till självförsvar är ofta tveksam, anser Ove Bring.
Man bryr sig inte tillräckligt mycket om att rikta sina självförsvarsattacker så att de enbart får effekt på militära mål, utan det är ständigt dessa problem med civila, med barnen, med bostäder som raseras.

Annons

Annons

"Inte ett krig"

Ove Bring understryker samtidigt att han anser att Hamas har ett särskilt ansvar då man genom att starta våldet "triggar igång vad man vet blir israeliska brott mot krigets humanitära lagar".

Men med anledning av den maktpolitiska situationen, där Israel är militärt överlägset, har landet större möjligheter att styra situationen, konstaterar Ove Bring. Det innebär ett politiskt och militärt ansvar, anser han.

Den israeliska fredsorganisationen B'Tselem tillhör de som anser att Israel har ett större ansvar att trappa ned våldet.

Det här är inte ett krig, det är en konfrontation mellan en militant organisation och en av världens mäktigaste militärer, en kärnvapenmakt med omfattande diplomatiskt och militärt stöd från USA, säger B'Tselems talesperson Amit Gilutz till TT.

Han lyfter fram att över 200 människor dödats i de israeliska bombanfallen mot Gaza, varav många barn, medan Hamas raketer hittills dödat tolv israeler.

Givetvis är det krigsbrott även när Hamas och andra militära grupper riktar attacker mot israeliska civila. Men maktstrukturen vi pratar om här är fullständigt asymmetrisk, säger Amit Gilutz.
Och ja, när man har mer makt så har man mer ansvar.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hävdar däremot rätten till självförsvar och säger att militärinsatsen kommer att fortsätta tills målet att "återställa lugn och säkerhet" för israeler uppnåtts.

"Våld är oundvikligt"

Organisationer som B'Tselem betonar att de återkommande oroligheterna i Israel och de palestinska territorierna måste förstås utifrån de orättvisa omständigheter som palestinier lever under.

Ockupationen av palestinska territorier, den militära kontrollen över palestinier, byggandet av israeliska bosättningar på konfiskerad mark och blockaden mot Gazaremsan nämns även av människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch som exempel på en systematisk diskriminering av palestinier.

Förspelet till den pågående våldsvågen utspelade sig i Jerusalem. Ilskan på de palestinska områdena har bland annat fokuserat på ett rättsfall som kan leda till att flera palestinska familjer vräks från sina hem i ett bostadsområde i ockuperade östra Jerusalem.

Det här projektet att ta kontroll över mark, föra över den i våra händer, byggandet av alla dessa bosättningar, inträngandet av palestinier på allt mindre ytor . . . det är oundvikligt att det uppstår våld under sådana omständigheter, hävdar Amit Gilutz vid B'Tselem.

Israels regering har beskrivit de potentiella vräkningarna som en privat dispyt som inte har någon politisk koppling.

Bitte Hammargren, Mellanösternexpert vid Utrikespolitiska institutet, lyfter fram att den bästa planen för långsiktig fred och säkerhet fortfarande är en tvåstatslösning.

Men dess möjligheter krymper ju år för år. Om den ska gå att genomföra måste man först frysa alla hindrande aktiviteter, alltså ytterligare vräkningar och bosättningar, säger hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!