A-
A+

Hård EU-strid om grönklassning av skogsbruk

Hur blir det med EU:s syn på skogsbruk? Arkivbild.
Hur blir det med EU:s syn på skogsbruk? Arkivbild.
EkonomiTT

Det är strid in i det sista om vilka delar av skogsbruk, vattenkraft och biobränsle som klassas som gröna investeringar i EU:s katalog.

I veckan ska EU-kommissionen spika förslaget.

Annons

Annons

Annons

Annons

För klimatomställning och tillgång på kapital till gröna investeringar är klassningen viktig. Spänningen är stor hos både bilföretag, skogsindustri och energibranschen.

Den svenska regeringen, riksdagen och inte minst skogsindustrin var mycket kritisk till det utkast för den så kallade taxonomin som kommissionen lade fram i november. Viktiga delar av det svenska skogsbruket, och även vattenkraft utan kostsamma anpassningar, skulle inte klara kriterierna för att räknas som gröna och hållbara investeringar. Sverige hade också synpunkter på kriterierna för bioenergi.

Men protester och påtryckningar på många nivåer tycks ha gett effekt. För några veckor sedan läckte kommissionen ut ett ändrat förslag.

Jag är försiktigt positiv. Det verkar som att man tagit steg framåt, sade Åsa Lindhagen, finansmarknadsminister och biträdande finansminister (MP) till TT då.

Fått allt

En av EU-parlamentets tunga rapportörer i frågan, nederländaren Bas Eickhout från den Gröna gruppen, är mindre nöjd.

Genom framgångsrik lobbying har Sverige och Finland fått igenom att allt som görs i skogsbruket betraktas som grönt i taxonomin, hävdade Bas Eickhout vid en pressträff häromdagen.

Det är helt fel, enligt honom.

Sverige och Finland hävdar att de har ett skogsbruk i världsklass. Låt så vara, men det är inte säkert att det räcker för att nå klimatmålen för 2050.

Han menar att det senaste förslaget grönklassar delar av skogsbruket som inte bidrar till minskade klimatutsläpp.

Annons

Annons

Ja eller nej

När EU-kommissionen har lagt fram sitt slutförslag den 21 april ska det synas av ministerrådet, som samlar samtliga medlemsländer, och EU-parlamentet. Men ingen av dem kan ändra delar i förslaget – valet står mellan att säga ja eller nej till hela förslaget.

Vad handlar då taxonomin om? Det är en viktig del i EU:s paket för att nå de klimatmål som FN och EU satt upp på vägen mot 2050. Den innebär att olika verksamheter klassas utifrån sin klimat- och miljöpåverkan.

Syftet är att kanalisera investeringar bort från sådant som är dåligt ur klimat- och miljö-synpunkt och i stället få investerare att satsa grönt. Till exempel ska olja och kolkraft skrämma bort investerarna, medan sol och vind ska locka till sig kapital till bra villkor. Efterfrågan är stor på gröna projekt att investera i från pensionsfonder och andra stora investerare. Taxonomin är tänkt att bli ett tillförlitligt system över vad som uppfyller kraven på en grön och hållbar investering. Med det kan EU sätta en global standard.

Av det som tidigare kommit ut har det framgått att varken skogsbruk eller vattenkraft ansetts helt okej. Inte heller biobränslet har fått helt godkänt, det har bara setts som en halvbra övergångslösning.

Men ännu har ingen fått nys om slutförslagen.

Svårbegripliga

Vi vet inte mer än det som läckte ut då för ett par veckor sedan. Det var bra att skogsbruk tagits med då, men skrivningarna var så otroligt svåra att förstå, säger Marcus Berg, näringspolitisk chef på branschorganisationen Skogsindustrierna.
Skrivningarna måste vara begripliga för att vi ska kunna rätta oss efter dem.

När det gäller energin så har både vattenkraft, biobränsle och kärnkraft varit omdiskuterat. Hur det nu blir till slut känner inte branschorganisationen Energiföretagen till.

Men vi har sett i medier att den svenska regeringen inte vill ha någon taxonomihets. Regeringen tycker tydligen att vi ska ta vara på den försening som blivit och arbeta igenom detta ordentligt. Det tycker vi är bra, säger Carl Berglöf, samordnare för taxonomifrågor på Energiföretagen.

Laddhybrider kan få rött ljus

Bilbranschen berörs också av taxonomin, eftersom biobränsle har en roll i klimatomställningen. Det har glunkats i internationella medier om att laddhybridbilar inte skulle anses "fina" nog, utan bara som en övergångslösning.

Vi kommer inte att klara målen utan biodrivmedel, säger Mattias Bergman, vd för branschorganisationen Bil Sweden.

Vi i Sverige, med all vår skog, har en annan syn på biobränslen än övriga Europa, konstaterar han.

Vi ser laddhybrider som en inkörsport till elektrifiering. Vi vet inte vad som kommer att sägas i förslaget, men vi vet att riktningen går mot att göra det svårare för laddhybrider, säger Mattias Bergman.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova på vårt medlemskap för endast 19 kr