Hemliga tvångsmedel ska få användas oftare

Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterar direktiven för den nya utredningen vid en pressträff på fredagen.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) presenterar direktiven för den nya utredningen vid en pressträff på fredagen.
PolitikTT

Regeringen vill göra det lättare för polisen att använda hemlig avlyssning och övervakning.

Det anses nödvändigt för att bekämpa kriminella gäng.

Annons

Annons

För att polisen ska få använda så kallade hemliga tvångsmedel krävs att det misstänkta brottet förväntas ge ett straff på en viss nivå.

Regeringen vill nu utreda om kravet på straffnivå bör sänkas. Ett liknande förslag avvisades 2002 av den dåvarande regeringen med hänsyn till den personliga integriteten.

Det var länge sedan och verkligheten har förändrats, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Lagändringen står högt upp på Åklagarmyndighetens önskelista. I en framställan till regeringen från förra hösten pekar man på att det i dag i vissa fall saknas möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, trots att det kan anses befogat.

Slå ihop straff

För hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation krävs att det förväntade straffet för det misstänkta brottet är mins två år.

För hemlig rumsavlyssning med dolda mikrofoner är kravet minst fyra år.

Åklagarmyndigheten vill att man vid flerfaldig brottslighet ska kunna lägga ihop straffvärdet på flera brott. För 18 år sedan varnade den dåvarande regeringen att hemliga tvångsmedel då skulle kunna användas för enskilda brott med ett relativt blygsamt straffvärde.

Regeringen vill nu åter utreda förslaget. Damberg pekar på att möjligheten att använda hemliga tvångsmedel är helt central för att bekämpa de kriminella miljöerna.

Många brott hamnar under kraven för användningen, och blir därför svårutredda, säger han.

Annons

Annons

Fler brott

För att komma åt brott i miljöer där inga inblandade vill prata med polisen ska det också utredas om hemlig avlyssning och övervakning, oavsett straffvärde, alltid ska kunna användas vid misstanke om utpressning, övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling.

Utredningen ska även undersöka om åklagare, i väntan på domstolsbeslut, ska få möjlighet att fatta tillfälliga beslut om hemlig rumsavlyssning. Den typen av tvångsmedel har ofta ansetts vara det mest integritetskränkande.

I dag får åklagare enbart fatta sådana tillfälliga beslut under förundersökning om exempelvis hemlig avlyssning och övervakning, dock inte rumsavlyssning.

Kriminella gäng byter ofta plats med kort varsel. Och de brottsbekämpande myndigheterna har behov att snabbt kunna fatta beslut om hemlig rumsavlyssning, säger Damberg.

M vill gå längre

Utredningen ska också titta på om hemlig rumsavlyssning och hemlig kameraövervakning ska kunna knytas till en viss person, i stället för som i dag, endast till en viss plats. Regeringen sade relativt nyligen nej en sådan lagändring. Argumentet var att det blir svårt för domstolen att avgöra hur ingripande i integriteten en sådan åtgärd skulle bli. Regeringen anser nu att det finns skäl att titta på en sådan lagändring.

Utredningen ska redovisas senast 14 april 2022.

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell anser att förslagen som ska utredas är full rimliga och borde ha varit på plats för länge sedan.

Men han anser att regeringen också borde utreda en möjlighet att använda hemliga tvångsmedel mot gängmedlemmar innan de begått brott.

Det är ganska obegripligt att man inte lägger in det, säger Forssell.

Tvångsmedel i preventivt syfte går i dag att använda när det handlar terrorism eller spioneri.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons