Hetsätning – en dold ätstörning

Hetsätning, som är vanligt i flera ätstörningsdiagnoser, innebär att man äter objektivt sett mycket mat under kort tid. Men till skillnad från bulimiker kompenserar de som hetsäter inte för sitt ätande genom att träna mer, kräkas upp maten eller använda laxeringsmedel.
Hetsätning, som är vanligt i flera ätstörningsdiagnoser, innebär att man äter objektivt sett mycket mat under kort tid. Men till skillnad från bulimiker kompenserar de som hetsäter inte för sitt ätande genom att träna mer, kräkas upp maten eller använda laxeringsmedel.
VårdTT

Den näst vanligaste ätstörningen i Sverige är okänd för många. Hetsätningsstörning syns inte i det vanliga livet, leder ofta till övervikt – och kan inte botas med kost och motion.

Många tror att de bara har dålig karaktär eller behöver skärpa sig, därför blir skammen så stor, säger ätstörningsforskaren och psykologen Sanna Aila Gustafsson.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se

Två procent av befolkningen beräknas lida av hetsätningsstörning, men få har diagnosticerats. Ännu färre får vård för sjukdomen trots att den, precis som andra ätstörningar, orsakar lidande och kan ge livshotande konsekvenser.

Jag tror dessutom att det finns ett stort mörkertal vad gäller de som har hetsätningsstörning. Framför allt bland män, säger Thor Rutgersson vid patientorganisationen Frisk och fri.

Tappar kontrollen

Hetsätning, som är vanligt i flera ätstörningsdiagnoser, innebär att man äter objektivt sett mycket mat under kort tid. Den som är drabbad tappar vanligen kontrollen – och kan äta trots att hen inte vill utan att sluta förrän hen får fysiskt ont och mår dåligt. Men till skillnad från bulimiker kompenserar de som hetsäter inte för sitt ätande genom att träna mer, kräkas upp maten eller använda laxeringsmedel.

De äter ofta fort, i smyg och utan fysisk hunger. Efteråt skäms de och känner äckel. Många tror att de bara har dålig karaktär eller behöver skärpa sig, därför blir skammen så stor, säger Sanna Aila Gustafsson.

Hetsätning ska däremot inte förväxlas med överätning. Alla överäter ibland och det är helt normalt, säger ätstörningsforskaren Ata Ghaderi, professor och psykolog vid Stockholms centrum för ätstörningar.

Överätning är kvalitativt annorlunda än hetsätning. De flesta av oss överäter någon gång, så som på jullov, påsklov och i grupp på buffé där vi kan äta flera gånger mer mat än vad vi äter i vanliga fall, säger han.
Hetsätning handlar om att äta för mycket i förhållande till vad som är normalt för omständigheterna och samtidigt ha en väldigt obehaglig kontrollförlust som man också skäms för. Det finns inte vid överätning.

Annons

Annons

Män lika drabbade

Hetsätningsstörning är den enda ätstörningsdiagnosen där fördelningen mellan kvinnor och män är hyfsat jämn. Men män är, enligt Kunskapscentrum för ätstörningar, mindre benägna att söka vård för ätstörningar.

Att identifiera att ens förhållande till mat är problematiskt kan vara svårare för män, berättar Sanna Aila Gustafsson.

För män kan det vara svårt att förstå att de lider av en hetsätningsstörning för att de kanske döljer sitt lidande bakom en jargong av att skämta om att äta stora mängder mat. Då blir skammen inte lika tydlig, fast den kanske finns där, men maskeras som att man inte bryr sig, säger hon.

Kvinnor har i allmänhet en större medvetenhet kring maten och är mer benägna att söka vård, förklarar hon. Även när det inte rör sig om en diagnos.

Kvinnor tycker ibland att de har ett stört ätande trots att de inte har det. De kanske äter sallad till lunch, soppa till middag och tror att de hetsäter när de sedan äter fem limpmackor på kvällen för att de är hungriga. Men det gör de inte. Det är normalt.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons