Historisk orkansäsong gjorde slut på alfabetet

Regn i Iotas spår i La Lima i Honduras tidigare i veckan.
Regn i Iotas spår i La Lima i Honduras tidigare i veckan.
AtlantenTT

Årets orkansäsong är så pass historisk att det latinska alfabetet inte räckte till för att döpa alla tropiska oväder i Atlanten. Ett varmare klimat gör att cyklonerna riskerar att bli kraftigare och mer förödande, enligt en expert.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se

När den subtropiska stormen Theta bildades ute på Atlanten den 10 november skrevs årets orkansäsong in sig i historieböckerna. Forskare hade förutspått ovanligt mycket aktivitet – men antalet namngivna tropiska cykloner är nu rekordmånga och har överträffat prognoserna från den amerikanska vädermyndigheten NOAA.

Det är anmärkningsvärt. Helt klart ovanligt, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.

Roterande namnlistor

Det är bara de kraftigaste och potentiellt mest förödande stormarna som blir döpta. Myndigheterna utgår från sex namnlistor som roterar mellan olika år och där namnen löper i bokstavsordning. Tar det latinska alfabetet slut går man över till det grekiska.

Det hade bara hänt en gång tidigare innan Wilfred drog fram över östra Atlanten i september i år. Och med Theta slogs alltså det tidigare rekordet för hur många namngivna tropiska cykloner som har inträffat under en och samma säsong på Atlanten. Theta var nummer 29 och sedan dess har Iota blivit nummer 30.

Iota är den enda atlantiska orkan som i år har klassats som kategori 5, den högsta nivån på Saffir-Simpson-skalan, innan den drog in över Nicaragua i måndags. Ovädret har orsakat död och förödelse i centralamerikanska områden som ännu inte hämtat sig från ovädret Etas framfart bara några veckor tidigare.

Och det är kanske inte slut än, det skulle kunna bli någon till. Säsongen är officiellt slut i november men en tropisk cyklon i december skulle också räknas in, säger Hellström.
Efter årsskiftet är det ny säsong och då börjar namnen om på A igen.

Annons

Annons

Varmt i havet

Det finns flera faktorer som kan förklara varför det har varit en sådan ovanlig aktivitet på Atlanten i år. Den främsta är att det har varit väldigt varmt i havet, enligt Hellström.

Det är själva motorn för de tropiska cyklonerna, de får sin energi från det varma havsvattnet och den fukt som avdunstar från ytan. Blir det varmare och varmare kan också energin bli kraftigare och högre, säger han.
Väderfenomenet La Niña påverkar också strömningsmönster i den övre delen av atmosfären som över Atlanten är gynnsamt för bildandet av tropiska cykloner där.

Det särskilt stormiga 2020 har väckt frågor om hur klimatförändringarna påverkar orkanerna i Atlanten. Forskare kan inte säga säkert om den globala uppvärmningen kommer att innebära längre eller mer aktiva orkansäsonger.

Allt i lufthavet hänger ihop och det är inte alltid så lätt att reda ut vad som är hönan och vad som är ägget, konstaterar Sverker Hellström.

Mer forskning

Han hänvisar till klimatmodeller som visar att om det blir varmare i atmosfären så blir det sannolikt också varmare i havet. Och enligt modellerna kan ett varmare hav ge kraftigare tropiska cykloner, men inte nödvändigtvis fler.

Men årets orkansäsong följer ju inte det exemplet, eftersom det har varit rekordmånga. På något sätt är det säkert kopplat till ett förändrat klimat, men i vilken utsträckning kan ingen svara på i nuläget, säger Hellström.
Klimatmodeller behöver inte alltid fånga hela verkligheten. Men det går inte att dra några slutsatser efter bara en säsong, utan det får forskning utvisa i framtiden.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons