A-
A+

Högskolan hoppas på försiktig öppning i höst

Förhoppningsvis kan studenter tillbringa mer tid i sitt lärosätes lokaler till hösten. Arkivbild.
Förhoppningsvis kan studenter tillbringa mer tid i sitt lärosätes lokaler till hösten. Arkivbild.
UtbildningTT

Universiteten och högskolorna är beredda på att stegvis öppna för undervisning i sina lokaler i höst. Och nybörjarna kommer att prioriteras.

Annons

Annons

Annons

Annons

Få saker är säkra i dessa pandemitider, men det går att slå fast att intresset för att läsa vid högskolan är historiskt stort. Mer än 419 000 personer har sökt till höstens utbildningar. Men hur studievardagen blir för dem som antas återstår att se.

Det mesta talar för en höst i fortsatt hybridform, det vill säga distansundervisning varvad med närvaro på plats.

Vår förhoppning är att vi kan ha fler fysiska träffar. Och kan vi det prioriterar vi förstaårsstudenterna, så att de kan träffas och lära känna varandra och lärarna, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet.
En försiktig öppning i liten skala tror jag att man kan vänta sig, instämmer Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och ordförande i samarbetsorganet Sveriges universitets- och högskoleförbund.

Fler avhopp

Båda deltog i ett digitalt möte med högskoleminister Matilda Ernkrans förra veckan. Syftet var att stämma av vilka följder högskolans pandemianpassningar fått och vad som behöver prioriteras framöver.

Det vi ser är att konsekvenserna har varit hanterbara, men det har inte varit problemfritt, summerar Anders Söderholm, generaldirektör vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och med på mötet.

En av följderna är att studenter från lågutbildade hem tycks ha blivit mer sårbara, på så sätt att avhoppen i den gruppen ökade under förra året.

Det finns sedan tidigare en skillnad i avhopp beroende på social bakgrund, men vi ser att kurvorna sticker iväg åt olika håll 2020. Det är inte dramatiska siffror, men det är ändå en indikation på att det finns en skillnad mellan olika grupper i förmågan att tillgodogöra sig utbildningen, säger Anders Söderholm.

Annons

Annons

Mer fusk

En annan konsekvens är att upptäckta fall av fusk ökat. Det handlar främst om att studenter mot reglerna samarbetat vid digitala examinationer.

Det gick så fort när man flyttade det som skulle ske i en sal till en digital version att man inte hade kontroll på kommunikationen mellan studenterna. Man har heller inte varit säker på hur man kan övervaka studenterna med kamera. Regelverken är oklara och är fortfarande oklara, säger Anders Söderholm.

Det är ännu för tidigt att säga om det behövs övergripande åtgärder som regeländringar mot fusket eller om problemen är övergående, enligt utbildningsminister Matilda Ernkrans (S).

Den stora andelen disciplinärenden har ändå sin förklaring i den snabba övergången och kanske bristfällig information till studenterna. Det pågår också ett arbete inom sektorn, säger hon.

Vässad undervisning

Och framåt? Pandemin har gjort tydligt att den digitala undervisningen behöver utvecklas pedagogiskt.

Man kan säga att det skulle behövs ett kunskapslyft både vad gäller pedagogik men även teknik, säger Anders Söderholm.

UKÄ lyfter också fram ökad tillgång till studenthälsovården, som regeringen för övrigt skjutit till mer pengar till.

Vi har en svår situation med psykisk ohälsa. Det är en akut situation där vi måste jobba tillsammans. De ökade resurserna är jättebra men det behövs också ett helhetsgrepp, någon form av nationell strategi. Vi tror också att det behövs en ökad dialog mellan studentkårerna och lärosätena om höstens mottagande, och hur vi kan skapa arrangemang för att minska den stora ensamheten som finns bland många studenter, säger Simon Edström, ordförande i Sveriges förenade studentkårer.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova på vårt medlemskap för endast 19 kr