Hon ger röst åt Eivor i "Assassin's creed"

I 'Assassin's creed Valhalla' lämnar en grupp vikingar Norge för att söka lyckan i dagens England.
I "Assassin's creed Valhalla" lämnar en grupp vikingar Norge för att söka lyckan i dagens England.
SpelTT

Cecilie Stenspil gör huvudrollen som vikingahövding i "Assassin's creed Valhalla".

Hon är en cool, stridsinriktad kvinna. Men hon är också full av känslor, säger den danska skådespelaren.

Annons

Annons

'De ville ha en skådespelare som ville blåsa liv i Eivor, som du kan gilla att lyssna på i timmar. Jag hoppas att min röst är behaglig nog', säger Cecilie Stenspil.
"De ville ha en skådespelare som ville blåsa liv i Eivor, som du kan gilla att lyssna på i timmar. Jag hoppas att min röst är behaglig nog", säger Cecilie Stenspil.
Spelaren kan välja att spela sin Eivor som man eller kvinna.
Spelaren kan välja att spela sin Eivor som man eller kvinna.
Norge är kargt och ogästvänligt, men vackert, i Ubisofts tolkning. Pressbild.
Norge är kargt och ogästvänligt, men vackert, i Ubisofts tolkning. Pressbild.
Cecilie Stenspils rörelser spelades in i en motion capture-studio. Pressbild.
Cecilie Stenspils rörelser spelades in i en motion capture-studio. Pressbild.

Cecilie Stenspil säkrade huvudrollen som vikingahövdingen Eivor från sin balkong hemma i Danmark, under en provinspelning via Skype.

Jag hörde mig själv skrika "för Oden" väldigt väldigt högt in i min Iphone. När jag tittade ned på gatan så såg jag min granne stirra upp mot mig. Hon tänkte: "Nu har den där skådespelaren blivit galen på riktigt", säger Stenspil med ett skratt.

"Assassin's creed"-novis

För svenskar är hon kanske mest känd för rollen som Helene i långköraren "Badhotellet". Nu når hon en betydligt mer internationell publik som vikingahövding i speljätten Ubisofts senaste titel "Assassin's creed Valhalla".

Jag minns att jag som liten spelade på Commodore 64. Jag är en "AC"-novis, men jag ser fram emot att spela det. Från vad jag sett ser det häpnadsväckande vackert ut, säger hon.

Annons

Annons

Massivt manus

"Assassin's creed Valhalla" följer vikingahövdingen Eivor, som kan vara både man och kvinna. "Valhalla" inleds i ett kargt Norge, där norrskenet aldrig är långt borta. Att det blev Norge har delvis att att göra med Harald Hårfagres uppbyggande av ett maktcenter där, som ofta beskrivs som enandet av Norge, under andra halvan av 800-talet, berättar regissören Darby McDevitt.

Det sammanfaller ungefär vid invasionen av England, och många kan ha lämnat Norge till följd av Haralds krig. Den andra orsaken till att valet föll på Norge är att fjordarna är så vackra, vi ville visa upp det dramatiska landskapet, säger McDevitt.

Efter inledningen lämnar Eivors ätt Norge för att bosätta sig i det frodiga England. Spelets vikingar porträtteras därmed inte bara som plundrare, utan även som bosättare.

Det var viktigt att göra vikingarna mänskliga, säger han.

De stora "Assassin's creed"-spelen utvecklas av olika utvecklingsgrupper omlott. Gruppen som har haft huvudansvaret för "Valhalla" sitter i kanadensiska Montreal och är ungefär densamma som tidigare har gjort "Black flag" (2013) och "Origins" (2017).

Direkt efter "Origins" bestämde gruppen sig för Europas medeltid, där ett alternativ var den mörka tiden med vikingarna. Det var den som var mest spännande, men de hade ett par andra idéer som de presenterade för (huvudkontoret i) Paris. Mötet skulle pågå en dag, men jag tror att det var över på en timme, säger McDevitt.

Nordisk rollbesättning

Darby McDevitt berättar att många danskar, svenskar och norrmän gör roller i spelet. Svenske Thomas W Gabrielsson spelar exempelvis den kärlekskranke smeden Gunnar. Cecilie Stenspil och Magnus Bruun ("The last kingdom") fick till slut huvudrollerna i konkurrens med 20–25 andra.

Mycket av jobbet är att läsa in röst framför en mikrofon, så vi behövde några som verkligen använde sin röst väl, säger McDevitt.

Inspelningarna har pågått under ett halvår, i Kanada, London och i Köpenhamn, för Cecilie Stenspil, vars ansikts- och kroppsrörelser spelades in.

Det är ett massivt manus. Jag tror att det var 11 000 manusrader, säger Stenspil, och jämfört det med ett stort antal långfilmer.

Cecilie Stenspil fick också omfamna sin skandinaviska brytning.

Jag lade in lite fornnordiska. Jag är också halvfäring, så jag blandade även in lite färöiska. Men folk måste också förstå vad jag säger, så vi var tvungna att laborera lite med det och hitta en balans, säger hon.

Ovanlig dramaturgi

Den här gången vecklas historien ut på ett annorlunda sätt, jämfört med det klassiska berättarsättet som används i filmer och kortare spel. Orsaken är att den klassiska dramaturgiska modellen kan kännas utdragen i ett spel på flera tiotals eller hundratals timmar, enligt Darby McDevitt.

Vi bröt upp berättelsen i två dussin individuella mindre delar, där varje pågår i två–tre timmar. Det finns en känslomässig röd linje, men vi ville ha en mer episodisk känsla. Spelet kändes därmed som en gammal saga, där det inte finns någon kraftig upptrappning och klimax.
Jag tror att det är en framgång. Några har verkligen inte gillat det, men om 80 procent gillar det så tror jag att du gjort något riktigt intressant, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons