A-
A+

"Identitetsfråga" att rösta till Sametinget

För 19-åriga Elin Nejne i Umeå är det en självklarhet att rösta i Sametingsvalet.
För 19-åriga Elin Nejne i Umeå är det en självklarhet att rösta i Sametingsvalet.
PolitikTT

Genom hela grundskolan fick Elin Nejne kämpa för att få läsa samiska. Språkfrågan är ett av de viktigaste skälen till att hon röstar i helgens Sametingsval.

Vi är många som engagerar oss för att ta tillbaka vårt språk, säger hon.

Annons

Annons

Annons

Annons

För första gången får 19-åriga Elin Nejne rösta till Sametinget. Att få gå till valurnan på söndag känns stort.

Många säger att det känns lite som en nationaldag. Jag blir nästan lite känslig när jag pratar om det – det känns jättehögtidligt, säger hon.

Beslutet att anmäla sig till den samiska röstlängden utgjorde på många sätt en identitetsfråga, menar Elin Nejne. Men det var inte helt enkelt. För att få rösta måste den som ansöker ha pratat samiska i hemmet, alternativt ha en förälder som är upptagen i röstlängden eller föräldrar, far- eller morföräldrar som pratade samiska i hemmet.

Min morfar är min samiska koppling och han tillhör den generation som blev fråntagen språket. Språkkravet blir knivigt för många i min generation som inte pratat samiska hemma – jag kan tycka att man borde se över och omformulera just det, säger hon.

Svårt hålla språket vid liv

Just språket är en av de absolut viktigaste valfrågorna för Elin Nejne. I dag bor hon i Umeå, men uppväxten i lilla Åsele i Västerbottens län bestod av en ständig kamp för att få tillgång till samiskan i skolan.

Det var fram och tillbaka under hela grundskolan – ibland fick jag undervisning 45 minuter i veckan, ibland ingenting alls. Först i gymnasiet fick jag läsa samiska tre timmar i veckan. Mina nära samiska släktingar har gått bort, så när man inte får utbildningen blir det svårt att hålla språket vid liv. Att se till att alla har möjlighet att läsa samiska på sina villkor känns otroligt viktigt, säger hon.

För Elin Nejne och många av hennes jämnåriga vänner är språket starkt kopplat till den samiska identiteten.

Jag tror att språkfrågan är viktig just för många unga väljare, vi som "tar tillbaka" språket. Vi är många som engagerar oss för att ta tillbaka vårt språk, men tyvärr ligger mycket av problemet ofta hos skolorna som inte alltid är samarbetsvilliga.

Annons

Annons

Tar tillbaka identiteten

Även de generella rättighetsfrågorna är viktiga för många unga väljare, säger Elin Nejne. Sverige har upprepade gånger kritiserats för att inte ha skrivit under ILO 169, en bindande FN-konvention för urfolk. En ratificering skulle innebära stärkta rättigheter för samerna till land, vatten och naturtillgångar i ett område som täcker nära halva Sveriges yta.

Att se till att Sverige ratificerar konventionen är jätteviktigt för mig. Självklart röstar jag på ett parti som tycker samma i den frågan.

I år har betydligt fler samer anmält sig till röstlängden än vid tidigare val. En konsekvens av att samiska frågor får alltmer utrymme i samhället, tror Elin Nejne.

När jag var yngre fattade jag inte ens att Sametinget fanns. Nu känns det som att det synliggörs mer och mer, att alla kan nås av information, vilket gör att fler känner att det är viktigt att söka till röstlängden, säger hon.
Jag tror också att många historiskt har skämts och inte velat ha bevis på att de är samer. Nu tar många i stället tillbaka sin identitet och ger sig själva upprättelse.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!