Ifrågasatt solexperiment godkänns i Sverige

Flera tidigare experimentballonger har skickats upp från Esrange i forskningssyfte. Här är en ballong som skickades upp 2011. Arkivbild.
Flera tidigare experimentballonger har skickats upp från Esrange i forskningssyfte. Här är en ballong som skickades upp 2011. Arkivbild.
CoronavirusetTT

Ett kontroversiellt forskningsprojekt har fått sitt godkännande i Sverige. Det handlar om att minska den globala uppvärmningen genom att släppa ut partiklar i atmosfären – och blockera solen.

Annons

Annons

Annons

Annons

Forskarna vid anrika Harvarduniversitetet i USA har i veckan fått stöd från Svenska rymdaktiebolaget (SSC) om att flyga upp en testballong i Kiruna nästa år.

Tanken är att lära sig mer om hur man på artificiell väg kan dämpa solens strålning och därmed kyla ner jorden och minska den globala uppvärmningen.

För att förstå det som på engelska kallas för solar geoengineering, eller solstrålningsmodifiering, behövs en rad mätningar, inklusive experiment av det här slaget, säger en av Harvardforskarna, David Keith, till nyhetsbyrån Reuters.

Den obemannade flygningen planeras i juni. Den var först tänkt att göras i USA men flyttades delvis på grund av amerikanska coronarestriktioner.

Kalciumkarbonat

Ballongen ska nå 20 kilometer upp i luften, den kommer i detta skede inte att släppa ut några partiklar i atmosfären. Om allt faller väl ut kan experimentet vara ett steg mot en ny flygning under hösten 2021 eller våren 2022. Då planerar man ha med sig uppemot två kilo icke skadligt kalciumkarbonat att sprida i atmosfären.

Annica Ekman, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, forskar på hur klimatprojektioner kan förbättras samt på hur partiklar påverkar moln över Arktis.

Studier där partiklar sprids i atmosfären handlar om att just skapa tätare moln som reflekterar bort solljus. Moln som är mer reflekterande tros kyla av jorden mer.

Jag tänker att ett sådant här experiment kan vara bra för att förstå mer, för det är osäkert hur stor kylningen är egentligen om man ökar antalet partiklar i ett moln. Det är en av de stora osäkerheterna i klimatscenarier just nu.

Hon nämner att det exempelvis är svårt att avgöra hur mycket partiklar från industrier påverkar klimatet. Partiklarna som släpps ut forskningssyfte lär finnas kvar i några dagar, högst någon vecka, enligt Ekman. Och man skulle behöva påverka många moln med en stor mängd partiklar för att se någon effekt.

Experiment på enstaka moln kommer inte att påverka oss.

Annons

Annons

Möts av kritik

Solar geoengineering är något som möts med kritik inom forskarvärlden. Bland annat för att experimenten kan få oanade konsekvenser på andra sidan jordklotet, som förändrade nederbördssystem eller påverkan på polerna.

Annica Ekman lyfter ett hypotetiskt scenario som skulle kunna inträffa om vi släpper ut partiklar i Sverige.

Det kanske skulle fungera för Sverige att vi släpper ut en massa partiklar och påverkar molnen, men det kanske inte Indien tycker är så bra eftersom de får en påverkan på monsunen. Så det kan nog skapa konflikter.

Samtidigt kan experimenten ge en känsla av att användningen av fossila bränslen inte behöver upphöra, enligt kritiker. Att stänga ute solstrålning på det här sättet bedöms enligt kritikerna också strida mot en FN-skrivelse från 2010 under konventionen om biologisk mångfald. Den icke bindande skrivelsen tillåter dock småskaliga vetenskapliga studier.

Forskarna vid Harvarduniversitetet uppger för Reuters att de inte tror att de behöver något särskilt tillstånd från Sverige för att genomföra flygningen.

Jag är positiv till att man försöker förstå de här processerna bättre för det kan vara till nytta för klimatforskningen rent generellt, och för att förstå molnbildning och partiklars påverkan. Men jag är inte speciellt positiv till att man kan motverka uppvärmningen som pågår. Det tror jag blir väldigt svårt, säger Annica Ekman.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons