A-
A+

Inflationsspöket oroar ekonomer

Många företag har inte fått i gång sin produktion fullt ut efter pandemin, vilket ger varubrist. Då stiger priserna – vilket skapar orosmoln på inflationshimlen.
Många företag har inte fått i gång sin produktion fullt ut efter pandemin, vilket ger varubrist. Då stiger priserna – vilket skapar orosmoln på inflationshimlen.
EkonomiTT

Inflationen kan vara på väg tillbaka.

Alla ekonomer pratar om inflation just nu, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Annons

Annons

De massiva statliga stöden till pandemidrabbade företag kan urholka penningvärdet. Arkivbild.
De massiva statliga stöden till pandemidrabbade företag kan urholka penningvärdet. Arkivbild.
Aktiekurser, lägenhetspriser, löner och bostadslån. Inflationen påverkar allt. Arkivbild.
Aktiekurser, lägenhetspriser, löner och bostadslån. Inflationen påverkar allt. Arkivbild.

Häromdagen kom siffran för prisökningarna – inflationen – i USA: dryga 5 procent. Det är den högsta siffran på länge och nog för att ge många, inte bara amerikaner, skrämselhicka.

Man blir verkligen förvånad. USA-siffrorna har överraskat i flera månader nu, säger Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet.

Äldre ekonomer minns med en rysning sjuttiotalet då inflationen var ett stort samhällsproblem. Inflationen gjorde löner mindre värda och ledde till höga räntor på till exempel bostadslån. Höga räntor brukar också betyda lägre aktiekurser.

Sedan dess har ekonomer och politiker jobbat för att få ner inflationen och i stora drag lyckats – den har sjunkit ända sedan 1990-talet.

Det beror delvis också på Kina och Indien som har växt och börjat producera billiga varor åt hela världen, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Dessutom gör internet att konsumenter kan handla där det är billigast.

Låga förväntningar

Vi har vant oss vid att inflationen ligger på cirka 1,5 procent, om man räknar bort energipriser som alltid svänger kraftigt. Vi ekonomer brukar säga att inflationsförväntningarna är konstant låga, säger Olle Holmgren, inflationsexpert på SEB.

Ingen har trott på högre inflation. Fram till nu.

Regeringarna i USA, Sverige och inom EU har öst ut pengar för att hålla krisande företag i gång. Och nu börjar pandemirestriktionerna lätta, vilket borde bädda för tidernas köpfest och därmed högre priser.

Måste man vara rädd nu? Kommer allt att bli dyrare? Går börsen ner? Måste villaägarna räkna med höga räntor – kanske fem, sex, sju procent?

Nja. Konjunkturinstitutets expert Erik Glans tror inte att inflationsspöket kommer och tar oss.

I vår prognos för Sverige de närmaste åren tror vi på en inflation på runt två procent. Det är ingen hög siffra, säger han.
Men det är klart, man ska aldrig säga aldrig. Mycket har hänt de senaste 20 åren som man kanske aldrig trodde skulle hända.

Annons

Annons

Inte orolig

SEB-ekonomen Robert Bergqvist är inte heller särskilt orolig.

I USA har president Biden visserligen pumpat ut monstruöst stora stödpengar, men det är en tillfällig åtgärd. Man måste titta på längre sikt, säger han.

Internet, Kina och Indien finns ju kvar och håller ner priserna precis som förut, påpekar Bergqvist.

Men det finns några orosmoln. Många företag har inte fått i gång sin produktion fullt ut igen, vilket ger varubrist. Då stiger priserna.

Men det som verkligen skulle få fart på inflationen är löneökningar. En hel del företag säger att de har svårt att få tag på folk. Det kan leda till högre löner som ett sätt att locka arbetskraft, säger Robert Bergqvist.
Och att så många talar om inflationen just nu spär på inflationsförväntningarna. I värsta fall kan det bli en självuppfyllande profetia.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!