A-
A+

Ingves: Det är aldrig riktigt bra

Stefan Ingves inleder vid årsskiftet sitt sjuttonde och kanske sista år som riksbankschef.
Stefan Ingves inleder vid årsskiftet sitt sjuttonde och kanske sista år som riksbankschef.
EkonomiTT

Det lutar åt fortsatt goda tider i Sverige, enligt Stefan Ingves.

Pandemi, inflation och geopolitiska konflikter är enligt riksbankschefen sådant som en liten och öppen ekonomi måste leva med.

Det är aldrig riktigt bra, säger han.

Annons

Annons

'Regeringar har kommit och gått, men det har inte funnits orken eller förmågan att hantera bostadsmarknadsproblemen', säger Stefan Ingves, som gärna ser att den nytillträdde finansministern Mikael Damberg (S) tar tag i frågan.
"Regeringar har kommit och gått, men det har inte funnits orken eller förmågan att hantera bostadsmarknadsproblemen", säger Stefan Ingves, som gärna ser att den nytillträdde finansministern Mikael Damberg (S) tar tag i frågan.
'Pengar är något vi har i våra huvuden', säger Stefan Ingves, som under 2022 hoppas kunna ta nya steg mot införandet av en digital svensk krona.
"Pengar är något vi har i våra huvuden", säger Stefan Ingves, som under 2022 hoppas kunna ta nya steg mot införandet av en digital svensk krona.

Det finns gott om orosmoln på den ekonomiska himlen.

Men man tenderar ju alltid att tycka att det är extra osäkert just nu, säger Stefan Ingves.
En liten öppen ekonomi som den svenska, som är så beroende av omvärlden, får nog leva med att det är ungefär så här världen ser ut, tillägger han.

Kan bli sista året

Efter årsskiftet inleder Ingves sitt sjuttonde år som chef för Riksbanken. Då återstår ett år på mandatet.

TT: Det här kan bli ditt sista nyår som riksbankschef?

Ja, vi får se, säger Ingves.

TT: Så om fullmäktige skulle fråga, skulle du överväga en mandatperiod till?

Det kan jag inte svara på i dagsläget. Det får vi se den dagen.

Centralbankerna – inklusive Riksbanken – har under pandemin tillsammans med många regeringar slagit nya rekord när det gäller stimulanser. Sedan inflationen tagit fart har många centralbanker gjort helt om och börjat strama åt.

En bieffekt av de stora stimulanserna är ökade klyftor. De ökar när reallönerna pressas nedåt av inflationen samtidigt som bostads- och aktiepriser fortsätter uppåt.

Men om vi inte gjorde detta hade sannolikheten att pandemin blivit en finanskris varit mycket större.
Och arbetslösheten är lägre nu än den annars skulle ha varit. Det har det stora flertalet nytta av. Hade vi fått en finanskris vet vi att det är de som har det sämst som drabbas hårdast.

Finanspolitiken har varit avgörande i krishanteringen i pandemin, enligt Ingves. Till skillnad från de bredare stimulanserna från Riksbanken kan regeringen vara mer exakt i sitt stöd och nå de som drabbas värst.

Ingves förväntar sig ännu mer av finansdepartementet framöver, för att få fart på strukturomvandlingen.

Annons

Annons

"Som att vända en oljetanker"

Från den nytillträdde finansministern, Mikael Damberg (S), vill Ingves även gärna se åtgärder för att hantera obalanserna på bostadsmarknaden.

Regeringarna har kommit och gått, men det har inte funnits orken eller förmågan att hantera bostadsmarknadsproblemen.

TT: Dra ned på ränteavdraget?

Det är ett exempel.
Det mest sannolika är att man behöver göra en lång rad olika åtgärder, dessutom under ganska lång tid. Det här är ju liksom som att vända en oljetanker.

Om Riksbankens senaste prognos skulle hålla höjs inte styrräntan förrän om tre år. Då har Sverige haft noll- eller minusränta i tio år. Den så kallade realräntan – alltså räntan minus inflationen – har också varit negativ under denna period.

Han vill inte spekulera i någon bubbelrisk som resultat av låne- och börsfesten under lågränteåren. Men högre räntor, förr eller senare, ska man räkna med enligt riksbankschefen.

Men när det inträffar och hur fort det går är otroligt svårt att veta, säger han.

Han påminner samtidigt om att det kan röra sig mycket i räntornas värld.

Jag har varit med på hela resan, från 500 procent ned till minus 0,5 procent. Det är ett stort spann.

"Roligt" med digital krona

Under 2022 – oavsett om det blir sista året som riksbankschef eller inte – vill Ingves gärna driva på processen mot införandet av en digital svensk krona.

Jag tycker det vore roligt och bra.
Det där är strukturer som kommer finnas under lång, lång tid.

Den digitala kronan kan inte bara ses som något som bara existerar i datorer eller mobiler.

Pengar är ju något vi har i våra huvuden. Det är en konvention. Då behöver man kombinera it-sidan med hur vi ser på juridiken och vad vi vill med de här elektroniska pengarna i framtiden, säger han.

TT: När använde du kontanter senast?

För tre–fyra veckor sedan eller något, när jag klippte mig. Jag har ju inte så mycket att klippa.

Ingves tillhör den skara svenskar som fortfarande alltid har lite kontanter i plånboken.

Men som det är nu är det bara när jag klipper mig som jag använder dem.

De fysiska sedlarna och mynten kommer trots digitaliseringen var viktiga, enligt Ingves – som sista utväg om allt annat kraschar. Detta gör att Riksbanken inte bara måste ha stora mängder kontanter i beredskap, utan även ett distributionssystem på plats.

Kontanter cirkulerar. Har de inte den förmågan då har du ju ett problem förr eller senare.

Uppmaningen: Studera sedlar

Det är också viktigt att folk lär sig känna igen de svenska sedlarna och mynten – något som inte bara är svårt för nya generationer som växer upp kontantfritt utan även för äldre, som kanske inte lärt känna de nya sedlar och mynt som har lanserats.

Om du aldrig har sett en sedel spelar det ingen roll vilka säkerhetsdetaljer det är i dem, säger Ingves.
Det är en poäng i att folk sätter sig in i hur sedlarna ser ut. För ibland blir det kanske inte så bra, om man tar emot sedlar klockan två på natten i dunkel belysning, tillägger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.