-
+

Ingves: Svårt sätta slutdatum för krisstöden

Riksbankschef Stefan Ingves tror inte på att dra tillbaka krisstöd snabbt. Arkivbild.
Riksbankschef Stefan Ingves tror inte på att dra tillbaka krisstöd snabbt. Arkivbild.
VirusåtgärderTT

Dagens miljardstöd till krisdrabbade företag kan inte vara för evigt. Frågan är inte om, utan när stöden ska dras tillbaka.

Men det är inte bra att dra tillbaka stödåtgärderna för snabbt, säger riksbankschef Stefan Ingves.

Annons

Annons

För att rädda jobb och företag har krispaket efter krispaket lanserats under pandemin. Totalt 374 miljarder har staten hällt in i olika åtgärder till företag, kommun, regioner och myndigheter.

När riksdagens finansutskott har utfrågning av finansmarknadsminister Per Bolund och cheferna för Riksbanken, Finansinspektionen (FI) och Riksgälden återkommer frågan om hur länge den extremt, expansiva politiken kan bestå.

Dra tillbaka stegvis

Stefan Ingves förespråkar en försiktig väg. Kostnaden för samhället kan bli större om stöden rycks undan för tidigt.

Det är inte bra att dra tillbaka stödåtgärderna för snabbt. Gör man det måste man börja om från början, vilket leder till onödiga ekonomiska kostnader, säger Ingves.

Riksgäldschefen Hans Lindblad är inne på samma linje och tror att det är viktigt att hålla ett öga på arbetslösheten för att kunna välja rätt tidpunkt att dra tillbaka åtgärderna.

Det måste ske försiktigt, så att det inte tar udden av återhämtningen, säger Lindblad.
Jag tror inte att man behöver vara så jätteorolig för att ha en kortare period av överhettning i ekonomin, för det kan vara bra. Samtidigt måste man våga dra tillbaka förr eller senare.

Annons

Annons

Svårt politiskt

FI-chefen Erik Thedéen tror att risken snarare är att åtgärderna ligger kvar för länge.

Det finns grundläggande incitament i systemet som gör att vi kanske håller kvar vid åtgärderna för länge, säger han.

Bland annat för att det kan vara politiskt svårt att säga nej och dra tillbaka stöd om det möts av missnöje från drabbade företag.

Till skillnad från Ingves och Lindblad anser han inte att arbetslösheten är en lika viktig faktor att väga in för rätt tajming.

Jag är inte riktigt beredd att säga att korttidsarbete, omställningsstöd, omfattande köp av företagsobligationer och andra krisåtgärder ska ligga kvar tills arbetslösheten börjar falla. Jag tycker att det verkar väl aggressivt, säger Thedéen.
Jag skulle hellre se att den typen av åtgärder gick över till annat, där de gör mer nytta. Det är trots allt statliga pengar.

Måste ha ett slut

Alla är dock eniga om att förr eller senare måste man våga dra tillbaka stödåtgärderna. Det finns också en risk för så kallad moral hazard – att företagen helt enkelt vänjer sig vid att de alltid blir räddade av staten, och tar onödiga risker.

Riksbankschefen vill inte peka ut någon bestämd tidpunkt för när det kan vara dags att rulla tillbaka stöden. Men det bör finnas en allmän konsensus om att det har blivit någorlunda som vanligt igen.

Men vi är långt ifrån någon normalitet i dagsläget, så det tar säkert ett eller ytterligare något år innan vi är tillbaka på ruta ett, säger Stefan Ingves.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) tror inte heller på snabba beslut om att dra tillbaka åtgärderna.

I dag har vi fortsatt fokus på att bekämpa smittspridningen, men vi behöver förbereda oss för diskussioner om hur och när vi ska minska stöden, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss