A-
A+

Ingves varning inför inflationssiffran

Riksbankschef Stefan Ingves oroas mest för att det ska bli en fortsatt breddning av inflationen i svensk ekonomi. Arkivbild
Riksbankschef Stefan Ingves oroas mest för att det ska bli en fortsatt breddning av inflationen i svensk ekonomi. Arkivbild
EkonomiTT

Exakt hur hög inflationen blir i torsdagens SCB-rapport för april är inte det som oroar riksbankschefen Stefan Ingves mest just nu.

Det är mycket viktigare vad inflationen består av och hur utbredd den är.

Annons

Annons

Marknaden räknar med att KPIF-inflationen i april lyfter till 6,3 procent i årstakt, medan Riksbankens prognos ligger på 5,9 procent, vilket kan jämföras med inflationsmålet på 2 procent.

Men det är inte exakt hur hög inflationen blir en enskild månad som är avgörande, enligt Stefan Ingves.

Framförallt är det bredden, säger han när TT tar upp frågan om vad han är mest orolig för inför torsdagens SCB-statistik.

Både varor och tjänster har stigit

Det är samma sak – alltså hur utbredd inflationen har blivit – som på kort tid fått Ingves och hans direktion att överge synen på den svenska inflationen som ett tillfälligt problem, som mer eller mindre skulle lösa sig själv.

Det som är viktigt att förstå och hålla ögonen på är vad som händer här – därför att nu har vi ett läge om man tittar på de senaste inflationssiffrorna där både varor och tjänster – och energi – har stigit i pris. Då får du bredd på det hela. Allt drar åt samma håll, säger han.
Om allt drar åt samma håll är det ännu viktigare att få stopp på det hela, så det här inte permanentas och finner sin väg in i inflationsförväntningarna. Då tar det längre tid att vända på det, tillägger han.

Riksbankens mål är nu att med rätt modell för åtstramningar – räntehöjningar och en avveckling av stödköpsportföljen som byggts upp under pandemin – få till en mjuklandning. Tanken är att inflationen ska dämpas utan att penningpolitiken samtidigt drar ned svensk ekonomi i recession, med kraftigt ökad arbetslöshet och dramatik på räntemarknaden.

Annons

Annons

Behöver höja räntan ett antal år

Ingves tror att det är möjligt, då vi börjar resan från en väldigt låg räntenivå och då siktet inte är inställt på några extrema räntor framöver.

Och vi ser ju inte framför oss några extrema räntenivåer i framtiden heller. Må vara att vi under ett antal år kommer att behöva höja räntan, säger han.
När vi går in i det här i dagsläget har vi också haft en synnerligen god ekonomisk utveckling och vi har haft och har en god ekonomisk utveckling på arbetsmarknaden, där det finns gott om lediga jobb. Det gör att vi räknar med att saker och ting planar ut de kommande åren, tillägger han.

Den enda brasklappen är – återigen – inflationen. Eller som Ingves uttrycker det:

Det gör det förutsatt att vi har rätt i våra inflationsprognoser och att det är möjligt att å ena sidan höja räntan men å andra sidan höja räntan ganska sakta under ett antal år.

Löner viktig pusselbit

Lönerörelsen, som hettar till när nya avtal ska komma på plats nästa år, är en viktig bit i det penningpolitiska pusslet, enligt Ingves.

Penningpolitiken kommer säkert i någon mån att påverkas av det som sker på den kanten. Men man ska inte föreställa sig någon finjustering av penningpolitiken relaterat direkt till lönerna, säger han.
Det finns inte någon koppling, ett till ett, när det gäller löneökningar och ränteförändringar. Det är upp till de som förhandlar löner att hantera den saken. Sedan får vi se vad som kommer ut av det, tillägger han.

Enligt Ingves är lönernas utveckling bara är en del av allt beslutsunderlag som påverkar framtida räntebeslut.

Man får göra en bredare bedömning av vad som sker i världsekonomin och i den svenska ekonomin och sedan bestämma sig för vad man tycker är lämpligt. Då blir lönerörelsen ett element i det. Men penningpolitiken är bredare och vidare än lönerörelsen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.