A-
A+

"Inte hållbart att befolkningen blir tyngre"

Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet, enligt Folkhälsomyndigheten.
Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet, enligt Folkhälsomyndigheten.
HälsaTT

Både fetma och övervikt hos svenskarna har ökat under de senaste årtiondena och det finns inget som tyder på att den uppåtgående kurvan ska vika ned. Särskilt oroande är tendensen hos unga.

Det är inte hållbart att befolkningen blir tyngre och tyngre i de flesta länder i världen, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap.

Annons

Annons

I exempelvis USA och Mexiko finns skatt på läsk och sockrade drycker. Arkivbild.
I exempelvis USA och Mexiko finns skatt på läsk och sockrade drycker. Arkivbild.
'Skolan i Sverige är väldigt bra när det handlar om hälsofrämjande och förebyggande insatser', säger professorn Liselotte Schäfer Elinder.
"Skolan i Sverige är väldigt bra när det handlar om hälsofrämjande och förebyggande insatser", säger professorn Liselotte Schäfer Elinder.

Sedan 1980-talet har andelen svenskar med övervikt och fetma ökat. Det gäller inte bara vuxna – trenden syns i alla åldersgrupper.

Vi ser en förskjutning mot att i stort sett alla lägger på sig mer, säger Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Andelen med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet, enligt Folkhälsomyndigheten. 2004 beräknades 11 procent i åldersgruppen 16-84 år ha fetma. 2018 hade andelen ökat till 16 procent.

Fler har blivit tyngre och det som särskilt oroar forskare är trenden hos barn och unga.

Det är högst oroväckande att ökningen har varit så kraftfull bland skolbarn under de senaste tio åren, säger Lena Hansson.
Andelen ungdomar och unga vuxna som har övervikt eller fetma i dag motsvarar vad 50-åringar hade för ganska många år sedan.

Sluta överkonsumera

Men vad beror på det? Frågan är komplex och någon enskilt svar finns inte. Internetanvändandet har pekats ut som en bidragande faktor till minskad fysisk aktivitet, inte minst sedan intåget av smarta telefoner.

Det många forskare är överens om är att det inte är den fysiska aktiviteten som är den främsta orsaken utan det är snarare maten som är förklaringen till det vi ser, säger Lena Hansson.

Här spelar processad eller ultraprocessad mat, exempelvis godis och läsk, en stor roll. Skräpmat innehåller mycket energi och är lättare för kroppen att ta upp.

Ultraprocessad mat är näringsfattig och energirik och relativt billig. Den har kanske fått ännu större utrymme i dag för att vi också lever mer stressade liv, man har gått över till att äta mer halv- och helfabrikat och snabbmatsindustrin är fortfarande stor.

Även proportionerna har förändrats, enligt Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet. I dag överkonsumeras mat på ett helt annat sätt än tidigare.

När jag var barn fick man dela på en flaska läsk på 25 centiliter. I dag delar man på en läsk som är på en liter, säger hon och fortsätter:
Nu kan du också köpa den här typen av ultraprocessade livsmedel dygnet runt.

Annons

Annons

En vattendelare

Världshälsoorganisationen (WHO) uppmanade för några år sedan länder att överväga skatt på läsk för få bukt med ökad fetma, framför allt hos barn. En särskild punktskatt på läsk och sockrade drycker finns i exempelvis Mexiko och vissa städer i USA.

Men åsikterna om beskattning går isär. Inom svensk politik har intresset för en särskild skatt varit svalt. Att reglera konsumtionen av livsmedel är svårt, men kan vara ett av flera verktyg att använda sig av för att bromsa fetma i befolkningen, menar Liselotte Schäfer Elinder.

Man skulle kunna beskatta de här produkterna mycket mer än vad man gör i dag. Det finns starkare styrmedel än information men det är många beslutsfattare som tycker att det är att gå för långt, att lägga sig i folks beslut på det sättet.

Hon fortsätter:

Inom miljöarbetet däremot använder man ekonomiska styrmedel och reglering med stor framgång. När det gäller kosten är politikerna inte benägna att göra det i dag.

Dystert framåt

För att stoppa utvecklingen med en allt tyngre befolkning krävs en mobilisering från hela samhället. Inom skolan har många insatser gjorts, enligt Liselotte Schäfer Elinder. Men mer arbete krävs.

Skolan i Sverige är väldigt bra när det handlar om hälsofrämjande och förebyggande insatser. Det är framför allt i hemmet i socioekonomiskt svaga områden där problemet ligger, säger hon och betonar att det är viktigt med stöd och hjälp till familjer om kost och motion.

Problematiken är inte på något sätt unik för Sverige – globalt ser trenden likadan ut. Enligt WHO var 1,9 miljarder vuxna (över 18 år) överviktiga under 2016, 650 miljoner av dem led av fetma. Samma trend syns i våra grannländer.

Internationellt har man börjat prata om fetmafrågan i hållbarhetstermer. Det handlar om överkonsumtion och vi måste generellt sett konsumera mindre av allting, inte minst mat. Det är inte hållbart att befolkningen blir tyngre och tyngre i de flesta länder i världen, säger Liselotte Schäfer Elinder.

Det finns inget som pekar på att den uppåtgående trenden med fetma kommer att brytas i närtid.

Sätter vi inte in insatser finns det ingenting som säger att det skulle plana ut, säger Lena Hansson vid Folkhälsomyndigheten.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.