A-
A+

Ja till Nato är Helsingforsbornas besked

Helsingforsbon Elisabet Rainio är lite orolig över övergångsperioden som infaller då Finland har ansökt om medlemskap, men ännu inte blivit en fullvärdig medlem. Men hon är för ett medlemskap.
Helsingforsbon Elisabet Rainio är lite orolig över övergångsperioden som infaller då Finland har ansökt om medlemskap, men ännu inte blivit en fullvärdig medlem. Men hon är för ett medlemskap.
PolitikTT

Samstämmighet tycks råda i Helsingfors efter att Finlands president och statsminister sagt ja till Nato.

— Jag tänkte att det skulle vara säkrare att vara alliansfri, men sedan visade det sig att Putin är helt galen och kan göra vad som helst. Min åsikt har ändrats. Jag är för Nato, säger Helsingforsbon Arja Tavaststjärna.

Annons

Annons

Kalevi, som inte vill uppge sitt efternamn, har länge varit för Nato. – Vi skulle ha gått med redan när Estland gjorde det, säger han.
Kalevi, som inte vill uppge sitt efternamn, har länge varit för Nato. – Vi skulle ha gått med redan när Estland gjorde det, säger han.
Vesa Korkiamäki säger att en gemensam finsk-svensk ansökan till Nato skulle gynna allas säkerhet.
Vesa Korkiamäki säger att en gemensam finsk-svensk ansökan till Nato skulle gynna allas säkerhet.

“Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato”, löd torsdagens tillkännagivande av Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin. Ett ställningstagande som faller i god jord hos bland annat Helsingforsbon Elisabet Rainio.

Jag tycker det är bra – jättebra. Det skulle kännas tryggare, säger Rainio som studerar vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi.

Och hon är definitivt inte ensam om den åsikten. Det har rentav varit svårt att över huvud taget hitta en enda person som uttryckt avvikande åsikt om att ingå i försvarsalliansen.

Några säger att de inte har någon åsikt i frågan och avböjer därför att kommentera. Men inte en enda person säger sig vara negativt inställd till Nato.

Övergångsperiod oroar

Rainio är en av dem som har förhållit sig positiv till Nato i flera år. Det känns inte otryggt som det är men osäkert. Och osäkerheten har vuxit mycket sedan Ryssland invaderade Ukraina i februari, konstaterar hon.

Rainio är lite orolig över övergångsperioden som infaller då Finland har ansökt om medlemskap, men ännu inte blivit en fullvärdig medlem. Det har rapporterats mycket om vad Ryssland skulle kunna tänkas hitta på under den tiden.

Men i och för sig har Ryssland alla sina resurser i Ukraina nu. De skulle kanske inte räcka till för att placeras någon annanstans, säger Rainio.

Också Kalevi, som inte vill uppge sitt efternamn, säger att han länge har ansett att Finland borde gå med i Nato.

Vi skulle ha gått med redan när Estland gjorde det, säger han.

Andra medger att man på väldigt kort tid har ändrat åsikt. En av dem är Arja Tavastjärna. Hon var länge en motståndare till Nato, ”trots” att hon upplevt kriget.

— Jag tänkte att det skulle vara säkrare att vara alliansfri, men sedan visade det sig att Putin är helt galen och kan göra vad som helst. Min åsikt har ändrats, säger hon.

Men de allra flesta säger att de tidigare varit rätt neutrala i Natofrågan. Diskussionen är inte främmande, utan har alltid funnits på bordet.

Vesa Korkiamäki, från Tervakoski cirka åtta mil norr om Helsingfors, har även han övertygats om att ett Natomedlemskap är den rätta vägen för Finland.

— Det finns många anledningar, men ett av dem är den förändrade säkerhetspolitiska miljön. Rysslands verksamhet på sistone har bidragit till att min åsikt har förändrats.

Annons

Annons

Hand i hand med Sverige

Korkiamäki berättar att han själv hör till Finlands reservofficersförbund och försvaret ligger nära hans hjärta.

— Hur vi än kan stärka försvaret och den gemensamma säkerheten, så stödjer jag det.

Det betyder att han också anser att en gemensam finsk-svensk ansökan till Nato skulle gynna allas säkerhet. Han är dock medveten om att länderna geografiskt sett befinner sig i olika situationer.

— Finlands gräns till Ryssland är 1 300 kilometer lång. Därför är det här viktigt för oss. I första hand är det vi som är vid frontlinjen om Ryssland bestämmer sig för att göra något.

Många av de andra tillfrågade håller med Korkiamäki. Det skulle kännas tryggare om också Sverige bestämmer sig för att gå med i Nato.

Transparent process

Många som TT talat med är också nöjda med hur Finlands ledning hittills har skött processen. Många upplever att en folkomröstning skulle ha varit onödig.

Till exempel känner Raunio att hon har fått all den information hon behöver för att kunna bilda sig en egen åsikt i frågan.

Alla opinionsmätningar har tydligt visat att väldigt många medborgare har ändrat åsikt i Natofrågan. Jag tycker att processen i Finland har varit ganska öppen.

En enkät utförd av Yle i maj visar att över 75 procent av finländarna stödjer ett Natomedlemskap. Endast 12 procent svarar att Finland inte borde ansluta sig.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.