Klart med försvarsbeslut trots kritik

Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas representant i försvarsberedningen. Arkivbild.
Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas representant i försvarsberedningen. Arkivbild.
PolitikTT

M och KD kan acceptera regeringens och samarbetspartiernas förslag om mer pengar till försvaret fram till 2025. Det står klart efter besked från partierna på fredagen. Men satsningen åren därefter anser de är otillräcklig.

Det här har förutsättningar att bli ännu ett ofinansierat beslut, säger KD:s Mikael Oscarsson.

Annons

Annons

Försvarsutskottets ordförande Pål Jonson, även talesperson för Moderaterna om försvarspolitiken.
Försvarsutskottets ordförande Pål Jonson, även talesperson för Moderaterna om försvarspolitiken.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har enats om höjda försvarsanslag för åren 2021–2025. I måndags presenterades förslaget för Moderaterna och Kristdemokraterna – som motvilligt nu meddelar att de är med på bollen.

Det vi har sagt i dag är två saker. Det är bra att regeringen har närmat sig KD och M när man lägger till mer pengar till 2025. Men det är dåligt att man efter 2025, när det finns en rad åtgärder som vi är överens om behövs, inte lägger till pengarna. Det här har alla förutsättningar att bli ännu ett ofinansierat beslut, säger KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson.

De båda partierna vill öka anslagen med fem miljarder både 2026 och 2027.

Mer långsiktighet

"Regeringen vill alltså inte betala för det försvar som alla partier enats om fram till 2030. För tiden efter 2025 skulle det kräva ungefär tre gånger så mycket pengar som nu föreslås. Det är inte en hållning som möjliggör samsyn om den långsiktiga inriktningen för försvarspolitiken."

Det skriver Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson i ett inlägg på Facebook.

Jonson säger till TT att han i veckan har pratat med försvarsminister Peter Hultqvist (S) och att denne frågat om M och KD kan tänka sig att ansluta sig till en principöverenskommelse om ett nytt försvarsbeslut. De båda partierna skulle i så fall ha gjort gemensam sak med regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. De sistnämnda har en principöverenskommelse redan.

Men så blir det inte.

Det här var ett besked från oss, inriktningen för och anslagsnivån för perioden 2021–2025 ligger i linje med vad vi tidigare har begärt, men vi behöver en långsiktig inriktning och det saknar vi i dag, säger Pål Jonson.

Annons

Annons

"Bra med stor bredd"

Varken KD eller M vill i dag ge besked om de kommer att rösta på regeringens budgetproposition med motiveringen att de inte sett innehållet än.

Enligt regeringens lista över vilka propositioner som ska lämnas till riksdagen i höst ska den försvarspolitiska propositionen läggas fram den 30 september, om mindre än en vecka. Den ska ange ramarna för perioden 2021–2025, det som också kallas försvarsbeslut.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) konstaterar att det finns en positiv syn kring finansieringen de närmaste fem åren. Förslaget kommer att presenteras för att kunna behandlas innan riksdagen stänger i december, meddelar han.

Jag tycker det är bra att man har en så stor bredd som möjligt. Sedan har de formulerat sig så att det finns möjlighet till samsyn. Jag tycker det är en positiv formulering. Det gör att beslutet står stabilare över tid och samtidigt är det en säkerhetspolitisk signal, säger Peter Hultqvist.

Han vill däremot inte förhandla om åren därefter.

Det finns en riktlinje för åren 2026–2030 för vilka konkreta åtgärder som ska vidtas men vi är inte beredda att ta det definitiva beslutet om ekonomin förrän 2025.

"Tänker inte låsa mig"

Fram till 2030 vill M och KD ha en ökning som innebär 35 miljarder kronor mer än regeringen.

Jag tänker inte låsa mig vid några siffror över huvud taget, säger Peter Hultqvist.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman, som också tolkar M och KD:s besked som en mycket god nyhet, är även han kritisk till att regeringen inte går fram med en mer konkret plan som sträcker sig tio år fram i tiden.

Ja, det är någonting som vi har drivit under de här förhandlingarna som snart har pågått i tio månader. Men den överenskommelse som nu ändå finns är att vi är överens om att vi inte är överens.

Partiet har under många år motionerat om anslag på minst 2 procent av BNP.

När propositionen presenteras kommer Kristdemokraterna att gå fram med en egen motion, meddelar Mikael Oscarsson.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons