A-
A+

Klotter från medeltiden hittat i kyrka

Att hitta klotter från medeltiden på latin är mycket ovanligt, men det har gjorts i Östra Sallerups kyrka i Skåne.
Att hitta klotter från medeltiden på latin är mycket ovanligt, men det har gjorts i Östra Sallerups kyrka i Skåne.
VetenskapTT

I Östra Sallerups kyrka i Skåne har ett ovanligt fynd gjorts. Ett klotter på latin, inristat på väggen någon gång på 1200-talet, kan lära oss mycket om dåtidens samhälle.

Det är jätteunikt att hitta en sådan här avancerad text på latin, säger Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet.

Annons

Annons

De tre raderna är knappt synliga för blotta ögat och kunde tydas med hjälp av fototeknik som kallas RTI, reflectance transformation imaging.
De tre raderna är knappt synliga för blotta ögat och kunde tydas med hjälp av fototeknik som kallas RTI, reflectance transformation imaging.

Klottret i Östra Sallerups kyrka utanför Hörby upptäcktes för ett par år sedan, men det var först i samband med att kyrkan restaurerades i höstas som man kunde undersöka det ordentligt.

Klottret består av tre fragmentariska rader som är ristade i putsen på väggen vid kyrkans kor. Troligtvis har det ristats in under den första halvan av 1200-talet, och att hitta så pass välbevarade putsinskrifter är ovanligt.

Det är få medeltidskyrkor som står kvar i ursprungligt skick med ursprunglig puts, säger Anna Blennow, som arbetar med att undersöka inskriften.

"Ovanligt och speciellt"

Ännu mer ovanligt är att hitta texter på latin.

I Skåne finns det kanske omkring 30 medeltida putsristningar totalt. Men då är det alltid med runor, att det här klottret är på latin är något ovanligt och speciellt.

Det var ungefär då, från 1100-talet och framåt, som den kristna kyrkan förde med sig det latinska alfabetet till Norden. Innan dess hade man haft just runor som den enda skriften. Anna Blennow kallar det "ett jättestort skifte".

Dessutom görs samhället om i grunden och Sverige uppstår som ett rike. Eftersom ristningen är från ungefär den tiden får vi mer kunskap för att förstå mer om hur språk och skrift utvecklades under den här jättedynamiska perioden, säger hon.

Men väggsprickor, ny puts och tidens tand gör klottret svårt att se med blotta ögat. Med hjälp av en fototeknik och ett datorprogram där ytan kan detaljstuderas i olika ljus har man ändå kunnat tyda den första av tre rader: Celestem dominum terrestrem dic fore dompnum. Eller i svensk översättning: Kalla den himmelske härskaren för dominus, och den jordiske härskaren för domnus.

Det handlar om hur man titulerar gud och präster. Dominus är ordet för härskare eller mäktig person, men det var viktigt att skilja på de två varianterna, säger Anna Blennow.

Annons

Annons

Välutbildad klottrare

Hon tror att det kan ha varit prästen eller någon annan kyrkoanställd som helt enkelt skrivit upp det på väggen för att själv minnas regeln.

Den är skriven på versmått och vittnar om en väldigt hög utbildning. Det är inte vilken kyrkobesökare som helst som skrivit det.

Nu pågår ett detektivarbete bland medeltida böcker och latinska handskrifter för att hitta mer information om versraden, och för att lyckas tyda de andra två raderna.

Att en så liten textrad kan leda så otroligt långt och ge oss så djupa insikter, det är det häftiga med det här tycker jag, säger Anna Blennow.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.