A-
A+

Konstvåren: nordisk natur och kvinnors motstånd

Outi Pieski undersöker den samiska hornmössan på Bonnier konsthall i Stockholm. Pressbild.
Outi Pieski undersöker den samiska hornmössan på Bonnier konsthall i Stockholm. Pressbild.
KonstTT

Nutida svensk konst som har köpts för coronabidrag, bortglömda kvinnliga skulptörer och bilder av nordisk natur – det blir en konstvår 2022, trots allt. Men museernas programverksamhet kan påverkas av restriktionerna.

Annons

Annons

Fatima Moallim, Familjealbum, 2021 visas i 'Svenska förvärv' på Moderna Museet. Pressbild.
Fatima Moallim, Familjealbum, 2021 visas i "Svenska förvärv" på Moderna Museet. Pressbild.
Greta Fahlcrantz-Lindberg, Märtha Gahn, 1920. Ur utställningen 'Swedish Grace – konst och design i 1920-talets Sverige', på Nationalmuseum i Stockholm. Pressbild.
Greta Fahlcrantz-Lindberg, Märtha Gahn, 1920. Ur utställningen "Swedish Grace – konst och design i 1920-talets Sverige", på Nationalmuseum i Stockholm. Pressbild.

Efter en lång period av uppskjutna utställningar i coronapandemins spår verkar de flesta museerna visa konst som planerat våren 2022, trots att det fortfarande är oklart hur restriktionerna kommer att slå. Per Hedström, utställningschef på Nationalmuseum i Stockholm, hoppas att allt nu äntligen ska kunna öppna på utsatt tid.

Jämfört med före 2020 ser det inte så vanligt ut och man får vara beredd på att parera de rekommendationer och restriktioner som vi har att anpassa oss till. Men med det program vi har och möjligheterna för publiken att komma ser det ändå okej ut, säger han och lyfter vårens storsatsning om svenskt 20-tal.

Hundra år efter ”det glada 20-talet” sammanfattar Nationalmuseum epoken i en utställning om konst, konsthantverk, design, mode, fotografi, film och revy.

Det är en stor satsning med det bästa som går att se av svensk 20-talsdesign och konst, och en utställning av ett slag som inte riktigt har gjorts tidigare där vi genomlyser decenniet från ett antal perspektiv, säger Per Hedström och lägger till:
Därefter öppnar vi en utställning som är ett pionjärprojekt om nordiska kvinnliga skulptörer. Det är något som inte har gjorts överhuvud taget.

Nordisk natur och kantonesisk diaspora

Nationalmuseum Jamtli i Östersund visar också en utställning med ett brett grepp – om synen på den nordiska naturen i bildkonst och konsthantverk, från 1600-talet till vår tid. Waldemarsudde i Stockholm bjuder i sin tur på nordisk natur genom Nikolai Astrups blick på det norska landskapet.

På Artipelag undersöker Annika Liljedahl naturen, insekterna, och människans sköra förhållande i kretsloppet, i "Väx till liv". I hennes konst skalar också kvinnor av sig traditionella roller och skal, likt puppor. Även finsk-samiska Outi Pieskis arbeten, som visas på Bonniers Konsthall, är knutna till den nordiska naturen och till olika kvinnoroller. I "Rematriation of a ládjogahpir — Return to Máttaráhkká" utgår hon från den traditionella samiska hornmössan, som blir en symbol för strävan efter kvinnlig, samisk emancipation.

Det hon tycker är intressant med mössan är att den bannlystes och tvingades ändra form under kolonialismen och det sker samtidigt som hon menar att den samiska kulturen gick från att ha varit väldigt jämlik till en mer patriarkal kultur, vilket kommer ur det kristna, säger kuratorn Yuvinka Medina som berättar att horndelen försvann och att mössan då blev mer som en intetsägande hätta.

Samtidigt som Outi Pieski ställer också Lap-See Lam ut sin undersökning av den kantonesiska diasporan i Sverige på Bonniers Konsthall, med skuggspel, skulpturer och samspelande ljudbilder. Lap-See Lam är också en av de samtidskonstnärer som utforskar föreställningarna om hemmet, på Thielska galleriets "Ett hem" i Stockholm i vår.

Annons

Annons

Coronakonst

Coronapandemins spår är inte heller enbart negativa. Moderna Museet tilldelades 25 miljoner av regeringen för att stärka det svenska konstlivet i pandemins spår, och i "Svenska förvärv" presenteras nu ett 30-tal av de verken.

Annars kommer pandemin framför allt att påverka programverksamhet och guidade visningar. Nationalmuseum är ett av de museer som avvaktar.

Vi är lite försiktiga med programläggningen och där blir det tydligast att man får anpassa sig, eftersom det gäller begränsningar för antal personer som måste vara sittande. Så vi har inte ett spikat program för våren. Men vi har ett antal idéer som kan förverkligas, säger Per Hedström.

Enligt Maria B Olofsson, tf generalsekreterare på Sveriges museer, har museerna också lärt sig hur man ska möta de skiftande förutsättningarna.

Museerna har varit extremt uthålliga och påhittiga under pandemin och det kommer att fortsätta att vara så. Om det kommer till ett läge där det blir ännu värre kommer man att anpassa det med ett mer digitalt utbud igen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.