A-
A+

Kontrollen över drogkedjan ger nätverken status

Så smugglas heroin, cannabis och kokain in i Sverige.
Så smugglas heroin, cannabis och kokain in i Sverige.
BrottTT

Från inköp av stora narkotikapartier i utlandet till försäljningen på gatan – fler kriminella nätverk än förut har nu kontroll över hela distributionskedjan.

Verksamheten har på senare år både blivit mer affärsmässig och effektiviserats, visar en kartläggning av den svenska narkotikamarknaden.

Annons

Annons

Det mesta av de storskaliga narkotikapartierna förs in i Sverige via godstrafiken, enligt Brås rapport. Arkivbild.
Det mesta av de storskaliga narkotikapartierna förs in i Sverige via godstrafiken, enligt Brås rapport. Arkivbild.

Att narkotikanätverk kunnat utöva kontroll över flera delar av en distributionskedja har varit ovanligt, enligt tidigare studier. I Sverige har exempelvis många olika återförsäljningsled funnits, som importörer och nationella, regionala respektive lokala grossister. Men när Brottsförebyggande rådet, Brå, nyligen presenterade den första kartläggningen av den svenska narkotikamarknaden sedan början av 2000-talet träder en ny bild fram.

Brås utredare har granskat 87 olika smugglingsaktörer, med hjälp av bland annat förundersökningar, underrättelsedokument och intervjuer med poliser och tulltjänstemän. Slutsatsen blir att det i dag är flera centrala smugglingsaktörer som har kontroll över hela distributionskedjor i Sverige.

Det betyder i praktiken att de har betydelsefulla internationella kontakter, kapital att kunna investera och att de kan kontrollera tre centrala moment i distributionskedjan: smugglingen, distributionen och försäljningen på olika orter, säger Anna Jonsson, utredare på Brå.

Kapar leden

Ett sådant exempel är svenska förortsbaserade nätverk som kan göra beställningar på stora narkotikapartier i transitländer som Spanien och Nederländerna, som sedan går direkt till de områden i Sverige som de styr över. Att ha den här kontrollen över hela kedjan har flera fördelar för nätverken, enligt Brå. En är att öka vinstmarginalerna genom att minska mellanleden.

De här leden är kostsamma. Man måste betala för säkerhetslösningar och löner i mellanleden. Genom att kapa dem minskar man de här kostsamma stegen i kedjan, säger Anna Jonsson.

Nätverken som äger hela kedjan kan också göra större vinster genom att köpa in höghaltig narkotika billigare, för att sedan själva ombesörja utspädning innan den når gatumarknaden.

Annons

Annons

Ger gott rykte

Något som har möjliggjort utvecklingen är att svenska "organisatörer" utlokaliserats till exempelvis Spanien. De kan antingen vara knutna till ett specifikt nätverk eller jobba med flera olika beställare och ordnar med sådant som inköp från narkotikaauktioner, lagerhållning och planering av smugglingslogistiken.

En viktig faktor till den här förändringen och den effektivisering som det innebär är de krypterade kommunikationslösningarna. Det har gjort att de här affärerna går snabbare än tidigare, säger Anna Jonsson.

Att kunna kontrollera hela flödet är en viktig statusmarkör för kriminella aktörer.

Att vara den som har de här internationella kontakterna, att kunna samarbeta, ha kapacitet att göra stora uppköp och ha en kundbas som väntar på varorna, det kan innebära en högre status i svenska kriminella miljöer. Det ger ett gott rykte i branschen, säger Anna Jonsson.

Kurirer och containers

En annan typ av distributionskedja är en fragmenterad sådan där aktörerna är specialiserade på en specifik del i ledet, exempelvis insmugglingen.

Narkotikan förs in till Sverige på många olika sätt. Men de som Brå har intervjuat uppger att merparten av den storskaliga införseln till Sverige sker med hjälp av godstrafik.

I vissa fall är det så att man använder legala åkerier, där är det vanliga chaufförer som kör. Sedan är frågan hur mycket chaufförerna är involverade och vet om att de kör narkotika, säger Anna Jonsson.

Det förekommer att lastbilar modifieras för att skapa utrymmen att frakta narkotika i, som kan gå tillsammans med legal last. Men även andra metoder, som knarkkurirer, postförsändelser och frakt via containers på lastfartyg, är vanliga.

"Gå på pengarna"

Det allra mesta går obemärkt förbi våra gränser. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning beräknar att mellan 10 och 20 procent av den narkotika som smugglas in i landet beslagtas av myndigheterna.

Brå landar i ett antal förslag för att bättre komma åt den här typen av brottslighet. Ett är att polisen och tullen ytterligare ökar sin samverkan, för att med gemensamma krafter kunna gå på de tongivande aktörerna och ingripa mot storskaliga smugglingsaktioner. Flera myndigheter behöver också i högre grad samarbeta för att minska den kriminella förtjänsten, enligt utredarna.

Det handlar om att öka de här förutsättningarna om att nå framgång i förundersökningarna i finansiella utredningar. Att gå på pengarna.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!