A-
A+

Kraftig ökning av barn som söker hjälp

I pandemins spår har problemen med isolering och ensamhet förvärrats, det märker Bris som aldrig tidigare fått så många samtal ett sommarlov. Arkivbild.
I pandemins spår har problemen med isolering och ensamhet förvärrats, det märker Bris som aldrig tidigare fått så många samtal ett sommarlov. Arkivbild.
BarnTT

Aldrig tidigare har Bris fått så många samtal under ett sommarlov. Jämfört med förra sommaren ökade samtalen från barn om självmord med 52 procent.

Jag tror absolut att det vi har sett den här sommaren har en stark koppling till pandemin, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare för Bris.

Annons

Annons

Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, tror att den dramatiska samtalsökningen också kan förklaras med att man öppnat upp för samtal dygnet runt. Arkivbild.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, tror att den dramatiska samtalsökningen också kan förklaras med att man öppnat upp för samtal dygnet runt. Arkivbild.

Nästan 7 500 samtal med barn har Bris haft i sommar – en ökning med 30 procent mot fjolårets höga siffror. Ångest, familjen och nedstämdhet har varit de vanligaste samtalsämnena. Men psykiskt och fysiskt våld är också två kategorier som ökat kraftigt.

När skolan stänger och fritidsaktiviteterna tar paus blir sommaren extra påfrestande för barn som befinner sig i utsatta situationer, något som alltid brukar märkas i samtalen till Bris.

Men i pandemins spår har problemen med isolering och ensamhet förvärrats, den saken är tydlig för organisationen.

I över ett och ett halvt år har vi sett ett kraftigt ökande antal samtal som handlar om ångest och nedstämdhet. Vi vet även att familjekonflikter har ökat under hela den här perioden, säger Magnus Jägerskog.

Samtal om självmord ökar

Jämfört med förra sommaren ökade samtalen om självdestruktivitet med hela 75 procent och samtalen om självmord med 52 procent.

Förutom pandemin tror Magnus Jägerskog att den kraftiga ökningen kan förklaras av att man sedan i mars i år kan kontakta Bris nattetid.

Vi vet att den sortens tankar ofta kommer fram under småtimmarna, och då är det viktigt att barn faktiskt kan få ett stöd i den situationen.

Annons

Annons

Konstant kö

Trycket hos Bris är konstant och det är i princip alltid kö för att få komma fram till kuratorerna. Den vanligaste kontaktvägen är chatt, därefter telefonsamtal.

Om man tittar specifikt på natten är chatt dominerande och det har mycket att göra med att föräldrarna kanske ligger och sover i samma rum eller i rummet bredvid. Då går det inte att föra ett samtal.

Åldersspannet på barnen som kontaktar Bris är brett, från sju års ålder och uppåt. Den vanligaste åldern är 14 år, men under pandemin har man även sett en ökning av lite äldre tonåringar i gymnasieåldern.

Bland yngre barn handlar samtalen ofta om våld i hemmet, medan äldre barn oftare söker hjälp för psykiskt mående.

Men vi ser också att frågor som rör psykisk ohälsa blir vanligare även i yngre åldrar, ner mot tioårsåldern, säger Magnus Jägerskog.

Fler tjejer än killar

Enligt honom är det betydligt vanligare att tjejer söker kontakt, men man har också sett att allt fler killar hör av sig. Det är också vanligt att barn återkommande söker stöd under en lite längre tid.

TT: Vad kan det vara för råd som ni ger när man ringer?

Det viktigaste är nog att alltid lyssna på det enskilda barnet och utgå från just den personens livssituation. Och utifrån vad som finns där så blir kanske vägarna framåt lite olika.

Ofta bidrar kuratorn till att strukturera och förstå barnets livssituation, bland annat genom att ge redskap till barnet för att kunna hantera situationen. I de allvarliga fallen handlar det även om att kunna hänvisa vidare till andra funktioner.

Det kan också handla om att Bris kan företräda barnet, att barnet ber oss att kontakta någon vidare. Men det bygger på att barnet själv vill och därmed kliver ur sin anonymitet.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!