A-
A+

Krig och energi – storkris hotar i EU

Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal på besök i Bryssel i måndags. Rysslands krig i Ukraina får stor inverkan på EU-arbetet under hösten.
Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal på besök i Bryssel i måndags. Rysslands krig i Ukraina får stor inverkan på EU-arbetet under hösten.
EUTT:s korrespondent

En het höst riskerar att följas av en iskall vinter i Europa.

Splittring och politisk oro hotar när konsekvenserna av Rysslands krig i Ukraina tär allt hårdare på enigheten i EU och Nato.

Annons

Annons

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska lägga fram sina planer för det kommande året i ett tal i EU-parlamentet i Strasbourg den 14 september. Arkivbild.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska lägga fram sina planer för det kommande året i ett tal i EU-parlamentet i Strasbourg den 14 september. Arkivbild.
Regeringskritiska demonstranter i tyska Lubmin den 4 september vill att den ryska gasledningen Nordstream 2 ska tas i bruk. Arkivbild.
Regeringskritiska demonstranter i tyska Lubmin den 4 september vill att den ryska gasledningen Nordstream 2 ska tas i bruk. Arkivbild.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan betraktar turkiska jaktplan utanför Izmir vid Egeiska havet. Arkivbild.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan betraktar turkiska jaktplan utanför Izmir vid Egeiska havet. Arkivbild.

Med 30-gradig värme och snustorrt gräs i parkerna tar Bryssel emot igen när kommissionärer, ministrar och parlamentsledamöter samlas i EU-huvudstaden inför hösten.

På flera håll i Belgien råder svår torka – precis tvärtemot jämfört med i fjol då sommaren bjöd på rekordregn och förödande översvämningar.

Vädret just nu är ändå inte vad som främst bekymrar beslutsfattarna för tillfället. I stället handlar nästan allt om hur man ska undvika att vintern blir en katastrof med ransoneringar, energibrist och social och politisk oro.

EU-hösten i Bryssel inleds med ett extrainsatt energiministermöte på fredag då medlemsländerna ska försöka enas om åtgärder för att dämpa effekterna av uteblivna gasleveranser från öst.

Intern kritik

Läget är spänt. Energipriserna stiger stadigt och skapar irritation mellan medlemsländer och olika enheter i EU. Kommissionen kom på onsdagen med förslag på åtgärder, även om man länge velat vänta med dem till det att ordförande Ursula von der Leyen om en vecka håller sitt årliga stora tal om läget i unionen. Det gillas inte av medlemsländernas högste företrädare i Bryssel, rådsordförande Charles Michel.

Man får uppfattningen att EU-kommissionen tappar tid och det är inte bra. Vi kan inte vänta, säger Michel i ovanligt kritiska ordalag i en intervju i belgiska tidningen Le Soir.

I samma tidning får EU-kommissionen även svidande kritik av belgiske el-veteranen Jean-Pierre Hansen, mångårig tidigare chef för energibolagen Electrabel och Suez.

Kommissionens tjänstemän har sovit i sitt torn av elfenben. Det är ett allvarligt misstag att tro att marknaden sköter allt på egen hand. Det krävs uppenbarligen reformer, säger Hansen som vill ha fasta och begränsade elpriser för vanliga hushåll.

Annons

Annons

Miljö och protester

Energifrågan är också nära kopplad till klimatet.

Under hösten är det tänkt att slutförhandlingar ska inledas i EU om en lång rad av de åtgärder som kommissionen lagt fram för att bekämpa klimatförändringarna, om allt mellan krav på nya husbyggen till utfasning av fossila bränslen i bilar, fartyg och flyg.

En hel del riskerar att skjutas på framtiden av oro för höga kostnader just nu. Flera östliga medlemsländer, inte minst Polen, vill också skruva ner ambitionerna och framför allt agera mot handeln med utsläppsrätter, som gör den inhemska kolkraften dyr.

Energipriser och inflation tär även på den hittills så stora enigheten i synen på Rysslands krig i Ukraina. När 70 000 demonstrerade mot regeringen i Tjeckien förra helgen riktades ilska mot både EU-sanktioner och stödet till de styrande i Kiev. I såväl Italien som Bulgarien och sannolikt även Slovakien är val på gång som kan föra in betydligt mer Moskvavänliga partier i regeringsställning.

Möte i Prag

För att få alla att hålla ihop – inklusive de länder som inte är med i EU – har Frankrikes president Emmanuel Macron lanserat tanken på att regelbundet mötas med alla länder i Europa. Planen är att EU-ledarnas informella toppmöte i Prag den 6–7 oktober även ska samla exempelvis Storbritannien och Turkiet.

Relationen till de styrande i Ankara gnisslar samtidigt rejält. Inom Nato väntas med spänning på vad, om och när Turkiets parlament ska säga om ratificeringen av Sveriges och Finlands medlemskap när ledamöterna samlas igen i början av oktober.

Än mer spänd är som vanligt Greklands relation till grannlandet – inte minst efter de senaste barska orden från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Hör ni Grekland, glöm inte historien! Om ni fortsätter kommer ni att få betala dyrt. Vi kan komma plötsligt en natt, sade Erdogan i ett tal i lördags, om den ständiga polemiken kring herraväldet över olika öar i Egeiska havet.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.