Lång EU-strid att vänta om lönepaket

Sverige, Finland och Danmark är tre av de sex länder i EU som inte har några minimilöner.
Sverige, Finland och Danmark är tre av de sex länder i EU som inte har några minimilöner.
EUTT:s korrespondent

Motståndet är hårt, inte minst från Norden, mot EU-kommissionens förslag om minimilöner. Ansvarige kommissionären räknar med en lång process.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se

Luxemburgaren Nicolas Schmit är förberedd på en tuff strid i EU-maskineriet om det förslag som nu lagts fram i Bryssel.

Det kanske tar ett år eller ännu längre. Tidsramen är ganska lång – men samtidigt är det här en politisk signal, säger EU:s arbetsmarknadskommissionär i ett webbmöte med TT, danska Ritzau och finländska STT.
Vi försökte komma ut ur den förra krisen genom att minska löner, genom att säga till vissa länder att lönerna är problemet. Men det förbättrade inte den ekonomiska situationen utan förvärrade den – i Spanien, Grekland och många andra ställen, säger Schmit.

"Sätter inga löner"

Redan finns dock kritik om att förslaget är tämligen vagt då det inte sätter några tydliga gränser när det gäller storleken på minimilönerna i de länder som har en sådan.

Fast det har kommissionen inte heller rätt att göra, konstaterar kommissionären.

Vi sätter inga löner. Vi säger inte att en minimilön i Europa måste vara åtminstone 1 000 euro eller 899. Vi säger bara att minimilönerna måste vara anständiga och möjliggöra anständiga arbets- och levnadsvillkor.

Annons

Annons

Handlar om arbetsvillkor

På liknande sätt förklarar han också varför kommissionen anser sig ha rätt att över huvud taget komma med ett direktiv, trots att man inte har rätt att blanda sig i lönesättningen. Men det handlar inte om det – utan om arbetsvillkor, hävdar Schmit.

Jag är lite förbluffad över att folk kan säga att en rättvis lön inte skulle vara en fråga om arbetsvillkor. Fråga vilken dåligt avlönad arbetare som helst om han eller hon anser att lönen är en del av arbetsvillkoren eller inte!

Pratat med Ylva

Schmit var tidigare arbetsmarknadsminister i Luxemburg och hade då Ylva Johansson som ministerkollega. Nu sitter båda i EU-kommissionen.

Jag har lärt mig mycket av henne om den svenska modellen, som jag uppskattar mycket och som jag aldrig har velat förändra, säger Schmit, som trots allt tycker sig se ett växande stöd för sina förslag.
Jag är mer optimistisk nu när jag har lyssnat och förklarat. Och vi behöver inte enighet, vi behöver bara en kvalificerad majoritet, säger EU:s arbetsmarknadskommissionär.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons