A-
A+

Långsam upprustning av armén kritiseras

Övning vid markstridsskolan i Kvarn utanför Borensberg. Arkivbild.
Övning vid markstridsskolan i Kvarn utanför Borensberg. Arkivbild.
FörsvarTT

Upprustningen av Sveriges armé går långsammare än planerat, och det påverkar förbandens möjligheter att agera i händelse av krig, enligt en granskning.

Försvarsförmågan är god, slår dock både Försvarsmakten och försvarsminister Peter Hultqvist (S) fast.

Annons

Annons

Försvarsminister Peter Hultqvist (S). Arkivbild.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S). Arkivbild.

Rysslands invasion av Krim och ökade militära närvaro i Östersjön pekades ut som huvudanledningen till omställningen från internationella insatser till ett nationellt försvar. En signal till omvärlden, konstaterade Peter Hultqvist när riksdagen i försvarsbeslutet 2015 slog fast ökade anslag för perioden 2016–2020.

Den enskilt viktigaste uppgiften ansågs vara att förbättra krigsförbandens operativa förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Men upprustningen har gått långsammare än planerat enligt Riksrevisionen, som målar upp en bild av en helomvändning för försvaret som har varit svårare än väntat att genomföra.

Beslutet att rusta upp försvaret föregicks av en lång period av besparingar, bland annat när det gäller personal och materiel. I och med den tidigare försvarsinriktningen gick mycket kompetens förlorad och Försvarsmakten har därmed haft begränsade förutsättningar att ställa om, enligt granskningen.

Underskattade utgångsläget

Försvarsmakten och regeringen missbedömde arméns utgångsläge och det tog därför flera år innan försvaret ens hade skaffat sig en god bild av arméns skick och förmåga. Den bristande effektiviteten har enligt Riksrevisionen lett till att "arméförbanden inte utvecklats på ett ändamålsenligt sätt" och "att deras möjligheter att lösa sina uppgifter i krig har begränsats".

Försvarsmakten delar generellt flera av den här utredningens övergripande slutsatser, säger myndighetens planeringschef Rikard Askstedt och nämner förbistringar i vad som egentligen var den politiska beställningen i det förra försvarsbeslutet 2015 som en av förklaringarna.
Det fanns ingen formell beställning ifrån regeringen på de krigsförband som kallas brigad i den förra försvarsperioden 2016–2020. I stället hade man beställt ett antal olika bataljoner som skulle utvecklas så att de kunde organiseras som brigader. Det är en väldigt stor skillnad mot den politiska beställningen innevarande försvarsperiod.
Vi som jobbar på ledningsstaben försöker uttolka vad det är vi ska leverera. Nu har vi total synk skulle jag vilja säga i det som är efterfrågat och beställt, säger Rikard Askstedt.

Annons

Annons

Oklart om kriget kommer

Riksrevisionen anser att det inte är helt klart hur förbanden ska utformas med personal och materiel om det blir krig. Myndighetens bedömning är också att försvarsinriktningsbeslutet 2015 var underfinansierat i förhållande till vad Försvarsmakten skulle åstadkomma.

Det stämmer, men det tog vi konsekvenserna av under försvarsperioden och tog flera beslut om anslag som kompletterade det grundläggande beslutet, säger Peter Hultqvist.

Regeringens styrning har inte heller varit tillräcklig, enligt Riksrevisionen som bland annat rekommenderar tydliga och uppföljningsbara mål för försvarets verksamhet.

Hultqvist konstaterar att många av synpunkterna i granskningen ryms inom det arbete som redan pågår.

Det tar tid att vända utvecklingen från en insatsorganisation som är svårt nedskalad när det gäller förmågebredd och numerär till ett nationellt inriktat försvar, säger han.

TT: Hur påverkar den långsamma upprustningen Sveriges försvarsförmåga?

Vi gör stora satsningar. Vi har en betydligt bättre försvarsförmåga i dag än 2015. Vi har mer personal nu. Och när det gäller materielsidan har vi gjort en förstärkning, men det finns mycket kvar att göra och fram till 2025 kommer vi att öka materielproduktionen mycket påtagligt, säger Hultqvist.

"Stor omställning"

Även Försvarsmakten vidhåller att Sveriges försvarsförmåga är god och till och med har stärkts under förra försvarsbeslutsperioden.

I vilken utsträckning den svarar mot omvärldsutvecklingen är en annan fråga, men de krigsförband som vi har producerat i enlighet med den politiska beställningen kan nyttjas fullt ut, det är ställt utom allt tvivel. Hade de kunnat vara bättre? Sannolikt. Har vi underskattat tiden? Ja, det kan vi säkert ha gjort, säger Rikard Askstedt.

Återinförandet av värnplikten, att brigaderna numera är med över listan på krigsförband och en mer omfattande övningsverksamhet är enligt försvarsminister Peter Hultqvist några exempel på beslut som har genomförts för att bygga en starkare arméförmåga.

TT: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta efter Riksrevisionens granskning?

Det får vi ta ställning till och återkomma om. Vi har inte gjort så stora satsningar på försvaret sedan 1950-talet och det finns hela tiden saker att hantera i en så pass stor omställning, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova vårt medlemskap i en månad för endast en krona!