A-
A+

Lex "Lilla hjärtat" får kritik

Placerade unga vittnar om att målet nästan alltid är att de ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Arkivbild.
Placerade unga vittnar om att målet nästan alltid är att de ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Arkivbild.
SamhälleTT

En rad förslag ska stärka barns rätt efter fallet med "Lilla hjärtat".

Men enligt barnrättsorganisationer räcker det inte.

Föräldrars rätt väger fortfarande tyngre än barns bästa, säger Sandra Seropian på Maskrosbarn.

Annons

Annons

Fallet med flickan "Lilla hjärtat" har berört många. Bara tre år gammal hittades hon förra året död hemma hos sina biologiska föräldrar en tid efter att tvångsvården av henne avslutats.

Det som hände henne får aldrig hända igen, har socialminister Lena Hallengren (S) sagt.

I mars presenterade regeringens utredare hur placerade barns rätt ska kunna stärkas när LVU-vård upphör – en lex "Lilla hjärtat".

Bland annat föreslogs högre krav för att avsluta en familjehemsplacering, en skyldighet för kommunerna att överväga flyttningsförbud och tydligare uppföljning efter avslutad LVU-vård. Socialnämnden ska också kunna tvinga en förälder att lämna drogtest inför prövningen av om vården ska upphöra.

Utgår från vuxna

Det som däremot inte fanns med var ett förslag om att "barnets bästa" ska utgöra ett avgörande och självständigt rekvisit när man prövar om en familjehemsplacering ska avslutas.

Barnrättsorganisationen Maskrosbarn är kritisk.

Lagförslaget ska stärka barnets bästa – men vi ser att det fortfarande utgår från ett vuxenperspektiv, säger Sandra Seropian, påverkanschef på Maskrosbarn.

Utredaren övervägde förslaget men valde inte att ha med det eftersom det ansågs bli för rättsosäkert.

Flera andra remissinstanser instämmer i detta, bland annat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Även flera kommuner håller med utredaren och anser att barnets bästa kan uppnås genom de övriga lagändringar som föreslås.

Annons

Annons

Slag i luften

Men enligt Maskrosbarn riskerar dessa att bli ett slag i luften.

Barnets bästa behöver finnas med som en röd tråd genom hela tvångsvården. Om inte barn, som är experter på sina egna liv, får vara med och tycka till då faller även det andra, säger Sandra Seropian.

Frågan påverkar många barn och unga. Varje år placeras runt 30 000 barn utanför hemmet.

En Novus-undersökning som Maskrosbarn beställt visar att tre av fyra anser att ett barn som är placerat i familjehem inte ska flytta hem igen om det inte vill. Bara två procent anser att barnet ska flytta hem, enligt svaren som omfattar tusen personer.

Vi tror att det otroligt tragiska fallet med Lilla hjärtat har påverkat folks inställning och också medvetenhet kring frågan, säger Sandra Seropian.

Rädd för föräldern

Samtidigt upplever många placerade barn fortfarande att deras röster inte räknas. Placeringar präglas av oförutsägbarhet – och det slutliga målet är nästan alltid att de ska återförenas med sina biologiska föräldrar, enligt Maskrsobarn.

Det brukar kallas att man ska "jobbas hem" igen. Även när det är väldigt svåra förhållanden som gjort att barnet placerats, som våld eller övergrepp från föräldern, är målet att barnet ska hem. Många vi möter beskriver det som oerhört svårt, eftersom de är rädda för sina föräldrar, säger Sandra Seropian.

Maskrosbarn välkomnar flera av utredningens övriga förslag.

TT: Hur ser du på risken att det kan bli svårare för lämpliga föräldrar att få tillbaka sina barn efter en tvångsvård?

Flera saker behöver vägas in. En del är hur kontakten och umgänget med föräldrarna har fungerat, en annan vilken typ av stöd och behandling föräldrarna har tagit emot för att kunna må bättre. Men barnets inställning och behov behöver finnas med i bedömningen som den viktigaste delen, säger Sandra Seropian.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!