A-
A+

Ljuva toner och onda axlar – en musikers vardag

Kristina Milton spelar fiol i Helsingborgs symfoniorkester och har opererat båda axlarna. Nu har hon ont i tummarna.
Kristina Milton spelar fiol i Helsingborgs symfoniorkester och har opererat båda axlarna. Nu har hon ont i tummarna.
VårdTT

Axlar, händer och nackar som värker. Det är mer regel än undantag att yrkesmusiker får problem med kroppen.

Trots att det är ett utbrett problem är det svårt att få hjälp. Och en av landets få specialistmottagningar hotas av nedläggning.

Annons

Annons

Violinister är en av de musikergrupper som har flest arbetsrelaterade skador. Arkivbild.
Violinister är en av de musikergrupper som har flest arbetsrelaterade skador. Arkivbild.
Blåsinstrument är ansträngande både för lungorna och ansiktsmuskulaturen. Arkivbild.
Blåsinstrument är ansträngande både för lungorna och ansiktsmuskulaturen. Arkivbild.
De flesta yrkesmusiker får problem med kroppen någon gång under karriären. En del håller inte ett helt yrkesliv. Arkivbild.
De flesta yrkesmusiker får problem med kroppen någon gång under karriären. En del håller inte ett helt yrkesliv. Arkivbild.
Jin Hägerström har opererats fem gånger och väntar på en ny operation.
Jin Hägerström har opererats fem gånger och väntar på en ny operation.

Kristina Milton älskar sitt jobb – men det gör ont. Hon spelar fiol, ett av de instrument som medför flest skador. Hon är opererad i båda axlarna. Just nu värker tumlederna.

Det är lite bökigt, men man biter ihop. Jag tycker ändå att jag har klarat mig bra, det är inte förrän de senaste tio åren det har varit jobbigt.
Det här att man går omkring och käkar värktabletter för att kunna gå till jobbet – det är bara så det är. Och det är ju inte helt normalt.

Fingrarna domnar

Jin Hägerström, som spelar andra fiol i Norrköpings symfoniorkester har opererats fem gånger – karpaltunnlarna, slemsäcksinflammation, en senknuta som tryckt mot en nerv. Vänsterhanden går inte att operera fler gånger.

Nu väntar hon på operation av högerhanden. Fingrarna domnar, men hon har inte ont.

Jag kan ju jobba fastän jag inte känner att jag har full kontroll.

Hon bedömer att de allra flesta av hennes kollegor har ont på ett eller annat sätt.

Jag tror inte att jag kan säga någon som aldrig haft några problem. Jag skulle tro att det är 80–90 procent, minst.

Exakt hur många yrkesmusiker det finns i Sverige är oklart. Fackförbunden Sveriges yrkesmusikerförbund (SYMF) och Musikerförbundet har tillsammans drygt 5 000 medlemmar, men organisationsgraden är låg.

Det finns inga svenska studier kring arbetsskador hos yrkesmusiker, men finska studier visar att 70–80 procent av de yrkesverksamma musikerna haft problem med smärta, säger Karin Engquist som är läkare på Artist- och musikerhälsan.

Det är mer regel än undantag att musiker i någon period har problem med sin kropp.

Sveriges yrkesmusikerförbund (SYMF) och Musikerförbundet har samma bild.

I princip alla får problem. Det är väldigt sällan man hör någon som gått skadefri, säger Jonas Nyberg som är ombudsman på SYMF.

Annons

Annons

Kunskapen låg

Trots att problemen är utbredda är kunskapen om musikers yrkesskador relativt låg och tas inte alltid på allvar.

Poängen med att vara proffs är att det ska se lätt ut, det ska låta bra fastän man måste jobba jättemycket, säger Jin Hägerström.

Jonas Nyberg påpekar att det är en ganska konservativ bransch och även om det finns vilja att påverka kan det vara svårt att genomföra praktiskt.

Medvetenheten har nog ökat, men det är svårt praktiskt även om det vore önskvärt ur ett arbetsmiljöperspektiv. Orkestrarna har själva påverkansmöjlighet i programråden, men det är svårt att få in parametrar som återhämtning.

Ergonomi och att använda hörselskydd för att minska risken för tinnitus är något man måste lära sig på ett tidigt stadium, tycker han.

Ergonomi är en utbildningsfråga man skulle önska att att man tog hänsyn till, men det är bara i sin linda. De stora insatserna borde göras redan från början och det är inte alltid de som undervisar har den kunskapen.

Att många orkestrar fått dra ner på personalen har också lett till att det blir ett tyngre lass för de musiker som är kvar.

Problemet i mindre orkestrar är att det finns färre stråkmusiker och de får spela av bara helvete för att låta mer jämfört med träblås och bleckblås. Operakörerna har krympt rejält men man vill att det ska låta lika maffigt.

Svåra år

För medlemmarna i Musikerförbundet, som till stor del är frilansmusiker som popmusiker, kyrkomusiker och teatermusiker är det svårt att ta uppehåll fastän man har ont och svårt att ställa krav och riskera att förlora inkomst.

Det finns framförallt en syn på att det här är en hobby och något som är roligt och då gäller inte de vanliga reglerna, säger Joel Botnen Diamant på arbetsmiljöenheten på Musikerförbundet.
Det finns en felaktigt syn – inte bland våra medlemmar – på vad ett musikeryrke är. Bland våra medlemmar finns en yrkesstolthet, men bland arbetsgivare och uppdragsgivare har man en annan syn.

Pandemiåren har också varit svåra för många musiker.

Psykosocialt har vi verkligen märkt en enorm stress och många vill lämna branschen, säger Joel Botnen Diamant.

När kroppen börjar värka är det många som spelar på som vanligt. Yrkesstoltheten och identifikationen med yrket är stor. Det är också ofta svårt för yrkesmusiker att få rätt hjälp. När Kristina Milton kom till företagshälsovården för sina problem hamnade hon hos en sjukgymnast som undrade om hon höll stråken i höger hand för att hon är högerhänt.

När man får en sån fråga inser man att den här människan har inte en susning om vad jag håller på med. Då måste man börja från noll och berätta vad man håller på med och vad problemen kommer sig av.

Karin Engquist på Artist- och musikerhälsan har jobbat med smärtproblematik hos musiker i 25 år och varit en resurs för de flesta av Sveriges orkestrar. Precis som elitidrottare behöver elitmusiker specialistvård för att kunna prestera, anser hon.

Det räcker inte med att få träningsråd för axeln, utan man behöver titta på hur du håller ditt instrument, hur gör du när du spelar. Om du klämmer runt greppbrädan blir det en väldig spänning i axeln. Det liknar idrotten på det viset och kräver en hel del erfarenhet.
Vi gör en analys och genomgång tillsammans med musikern, både utifrån vad hen berättar om hur problemen har utvecklats och hur det ser ut när man spelar. Då kan vi förstå mekanismerna.

Inget alternativ

Att ta antiinflammatoriska och vila några veckor är ofta inget alternativ. Det ingår i yrket att öva varje dag och för många är det psykiskt jobbigt att inte spela alls.

Vi brukar nästan alltid säga till dem att "sluta inte spela utan gör det korta stunder". Det är klart är det djävulsk värk så får man ta paus ett par dagar.

Karin Engquist är övertygad om att tillgänglig specialistvård skulle göra att fler sökte hjälp tidigare.

Hade det funnits hjälp närmare musikerna hade man sökt hjälp om det fanns tillgängligt och man visste att om man går dit med sin problematik får man tillgång till mer kunskap och knowhow.

Artist- och musikerhälsan är i stort sett ensamma om att vara specialiserade på musiker, och de hotas av nedläggning. Det är svårt för en liten mottagning att konkurrera med de stora bolagen inom företagshälsovård.

Vi träffar ofta musikerna i minst en timme för att verkligen gå igenom vad det är som pågår och hur det har utvecklats. Vi har inte kunnat ta betalt för den tiden. Det är inte en höglönegrupp.

Jonas Nyberg på SYMF skulle gärna se en större satsning på specialistvård för yrkesmusiker.

Artist- och musikerhälsan som utgår från Malmö jobbar i motvind och är nedläggningshotad. Jag tycker att det skulle finnas en mer utbyggd landsomfattande specialistvård eller en för hela Norden. Musikbranschen är jätteintressant för folk, men svensk sjukvård ser inte ut så.
Läkare är en yrkesgrupp som konsumerar ganska mycket kultur. Det vore underbart om socialdepartementet och kulturdepartementet tillsammans med Arbetsmiljöverket gjorde en kompetensinventering.

Jin Hägerström gör också jämförelsen med elitidrottare.

Om de har turnering eller match har de ett helt team med massage och allt möjligt. Vi har varit på turnéer som varit fruktansvärt jobbiga, och vi har ingen med oss.

Smärtorna till trots är det inget alternativ att sluta spela.

Det är så helande att få spela musik. Och vem får applåder på jobbet varje vecka? Jag tycker att det är världens bästa jobb. Vad kan vara bättre än att spela musik när det händer saker i livet? Det är verkligen en medicin för själen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.