A-
A+

Lovade fasa ut kolet – får återstarta kolkraftverk

Robert Habeck, tysk vicekansler och näringsminister som även har klimatfrågor på sitt bord. Arkivbild.
Robert Habeck, tysk vicekansler och näringsminister som även har klimatfrågor på sitt bord. Arkivbild.
TysklandTT

Han gick till val på att fasa ut kolet. Men verkligheten kom emellan.

Nu planerar Tysklands gröna vicekansler och näringsminister Robert Habeck att återstarta gamla kolkraftverk – för att rädda industrin när den ryska gasen sinar.

Annons

Annons

Ett numera stängt kolkraftverk i Grevenbroich nära Düsseldorf. Bilden är från 2008.
Ett numera stängt kolkraftverk i Grevenbroich nära Düsseldorf. Bilden är från 2008.
En av Tysklands kvarvarande kärnreaktorer, i Lingen. De sista kärnkraftverken är tänkta att stängas under 2022. Arkivbild.
En av Tysklands kvarvarande kärnreaktorer, i Lingen. De sista kärnkraftverken är tänkta att stängas under 2022. Arkivbild.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått politiker i hela Europa att ompröva gamla sanningar och lägga om kursen.

I få länder är omsvängningen så tydlig som i Tyskland. I går: en politik byggd på grundantagandet att säkerhet i Europa bara kan uppnås tillsammans med Ryssland. I dag: stopp för mångmiljardprojektet Nordstream 2, klartecken för vapenleveranser till en krigszon och enorma satsningar på en närmast utblottad försvarsmakt. En gir som gjorts på bara några månader.

"Bittert" men nödvändigt

Kriget har även skakat om den brokiga regeringskoalitionen i Berlin, där förbundskansler Olaf Scholz socialdemokrater samsas med liberaler och gröna. Nu planerar Scholz inflytelserika näringsminister Robert Habeck från De gröna, som leder ett "superdepartement" under vilket även klimat- och energifrågor sorterar, att ta till drastiska åtgärder och öppna gamla kolkraftverk för att rädda energiförsörjningen när Ryssland skruvar ned gasen.

"Det är bittert, men i det här läget nödvändigt för att minska gasförbrukningen", citeras Habeck i en departementsskrivelse som public service-bolaget ARD har tagit del av.

Staffan Reveman, energianalytiker och konsult åt tyska industrin, tror att beslutet är "mycket plågsamt" för Habeck att fatta.

Annons

Annons

Reducerat beroendet

Han får medhåll av Ann-Kristin Kölln, som är docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och som forskar om politiska partier i Europa.

Det är ju otroligt tråkigt och plågsamt att behöva byta ut hela sin politiska agenda. Man har haft stora förhoppningar, men Ukrainakriget har förändrat allt, säger hon till TT.

Före storinvasionen den 24 februari stod Ryssland för mer än hälften av den tyska gasimporten. Till mitten av april hade tyskarna lyckats reducera beroendet till omkring 35 procent av den totala importen, tack vare ökade leveranser från Norge och Nederländerna och ett tillskott av "flytande gas" från tankfartyg. Målet är att få ned andelen till 30 procent till årsskiftet och att industrinationen ska vara i stort sett oberoende till sommaren 2024.

Gasen som helhet utgjorde före krigsutbrottet omkring tio procent av den tyska energimixen.

"Blir panik"

Ett skäl till att gasen är så viktig är att det i princip är det enda alternativet för att driva vissa industriella processer, bland annat i kemiindustrin. Gasen behövs även för att framställa gödsel till lantbruket, och många tyska hushåll är beroende av gas för uppvärmning.

Under våren har den tyska elnätsmyndigheten påbörjat ett krisarbete, bland annat med syftet att ta ställning till vilka företag som i nödfall ska kopplas bort från gasnätet.

Skulle det bli ett gasstopp så blir det ju panik, vi såg vad som hände för några dagar sedan när flödet reducerades med 60 procent, säger Staffan Reveman.
Skulle exempelvis Basf i Ludwigshafen – som är världens största kemikomplex – kopplas bort, ja, då blir det avsevärda problem för hela den tyska industrin.

Skulle utlösa identitetskris

Reveman tycker samtidigt att Habeck inte säger hela sanningen då han hävdar att det är omöjligt att skaffa fram nytt kärnbränsle för att driva vidare de reaktorer som fortfarande är i bruk i Tyskland, och som är tänkta att kopplas bort i slutet av året inom ramen för landets så kallade "Energiewende".

Den avvägningen handlar mer om vad som är politiskt än tekniskt möjligt, säger han.

De gröna kommer ju från anti-atomrörelsen, och om Habeck nu skulle säga "okej, vi kör två år till" så tror jag att det skulle utlösa en ofantlig identitetskris för partiet. Och det vet jag inte om han klarar.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.