Miljöekonom: Plastpåseskatt rop på vargen

Enligt EU:s förpackningsdirektiv ska årsförbrukningen av plastpåsar minskas till högst 40 påsar per person. Arkivbild.
Enligt EU:s förpackningsdirektiv ska årsförbrukningen av plastpåsar minskas till högst 40 påsar per person. Arkivbild.
MiljöTT

Nu har det snart gått fem månader sedan Sverige införde en skatt på bärkassar av plast. De flesta kunder tycks ha anpassat sig – men forskare och representanter för livsmedelshandeln ifrågasätter miljönyttan.

Man gröper ur förtroendet för miljöpolitiken, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi.

Annons

Annons

Plastnedskräpning är ett stort och växande miljöproblem över hela världen. Forskare varnar för att haven håller på att fyllas av mer plast än fisk, och även i de mest öde naturområden går det numera att hitta spår av mikroplast.

Det var bland annat mot den bakgrunden som Sverige införde en skatt på bärkassar av plast den 1 maj, vilket fick priset att hoppa upp till ungefär sju kronor per påse.

Sedan dess har försäljningen av de beskattade plastpåsarna minskat rejält, enligt preliminära efterforskningar som gjorts av Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet. Och 59 procent av svenskarna uppger att plastpåseskatten är bra, enligt en opinionsmätning från Novus.

Men Runar Brännlund tycker ändå att skatten är ett misslyckande.

Det har lanserats som en miljöskatt. Men jag tycker att det är en dålig miljöskatt, för det är oklart vilket miljöproblem man vill komma åt och det finns ingen uppskattning av miljöeffekterna, säger Runar Brännlund.
För samtidigt ser man att kunderna i stället köper fler papperskassar, och avfallspåsar på rulle som inte är beskattade. Då undrar jag vad miljön egentligen har vunnit och varför man inte införde en skatt på alla plastpåsar. Det finns ingen logik i det här tycker jag.

Liten andel

Karin Sanne, expert på livscykelanalyser vid IVL Svenska Miljöinstitutet, håller med om att det kan ses som inkonsekvent att endast bärkassarna blev beskattade.

Just bärkassarna är en ganska liten del av all den plast som vi använder. Det finns ju till exempel otroligt mycket mer plast i form av alla engångsförpackningar, säger Karin Sanne.

Men om folk börjar ersätta tjockare bärkassar med tunna avfallspåsar på rulle för att slänga sopor så finns det ändå en tydlig miljövinst, påpekar hon.

De har generellt en mindre miljöpåverkan, eftersom de innehåller mindre material och ofta görs av återvunnet material. Så ska man ha en soppåse är det bättre att köpa på rulle än att köpa en ny matkasse, säger Karin Sanne.

Annons

Annons

Bomullskassar

Fast hon understryker att det avgörande är just ordet ny. Har man redan plastpåsar hemma är det alltid bättre att använda dem först innan man går och köper soppåsar på rulle, hur tunna de än är. Det är också hennes svar när hon får frågan hur många gånger man egentligen behöver använda en påse av bomull innan den har betalat av sin miljöskuld jämfört med en matkasse av plast.

Det första man ska fråga sig är alltid om man verkligen behöver en ny kasse. Och väljer man att skaffa en bomullspåse gäller det ju att använda den. Man gör inte miljön någon tjänst genom att samla på sig ett lager av bomullskassar som man glömmer att ta med till affären, så att man ändå blir tvungen att köpa nya plastkassar med jämna mellanrum, säger Karin Sanne.

Använda flera gånger

I plastpåsedebatten har många hänvisat till en studie från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket, Miljøstyrelsen, som gör gällande att en ekologisk bomullskasse måste användas 20 000 gånger innan den gör nettonytta för miljön jämfört med plastpåsar.

Det där beror ju helt på vilka miljöaspekter man väljer att jämföra. Om man till exempel fokuserar på vattenåtgång får man naturligtvis en mycket högre miljöskuld om man jämför en jordbruksprodukt med en produkt som tillverkas av fossil olja, där det knappt går åt något vatten alls, säger Karin Sanne.
Andra studier visar att det snarare handlar om att man måste använda en bomullskasse 30 gånger, inte flera tusen. Men jag vill helst inte säga någon siffra alls, för det beror på så enormt många faktorer. Det avgörande är att man använder en flergångskasse flera gånger, säger Karin Sanne.

EU-anpassning

Finansdepartementets kommunikationsavdelning skriver till TT att plastpåseskatten är en anpassning till EU:s förpackningsdirektiv, som går ut på att medlemsstaterna ska minska sin årliga påsförbrukning till högst 40 plastbärkassar per person till år 2025. Under 2019 var årsförbrukningen i Sverige 74 påsar per person.

Det är ett väldigt byråkratiskt argument som jag inte ger mycket för, säger miljöekonomen Runar Brännlund.

TT: Vad är problemet med det?

Om man väljer att införa en skatt och åberopar miljön som skäl utan att ha på fötterna att det verkligen blir en miljönytta, då riskerar man att gröpa ur förtroendet för miljöpolitiken, säger Runar Brännlund.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons