-
+

"Moder Suu" – fredspristagare som splittrar

En bild föreställandes Myanmars ledare Aung San Suu Kyi syns i utkanten av staden Rangoon. Arkivbild.
En bild föreställandes Myanmars ledare Aung San Suu Kyi syns i utkanten av staden Rangoon. Arkivbild.
MyanmarTT

Aung San Suu Kyi är frihetsberövad av Myanmars militär, ett årtionde efter det att hon släppts ur den långa husarresten under vilken hon blev en fredsikon i hela världen.

Här är berättelsen om generalens dotter, ofta kallad The Lady, vars gloria halkade på sned när hon till slut kom till makten.

Annons

Annons

Suu Kyi föddes under en turbulent tid i det sydostasiatiska landet och från det att hon drog sitt första andetag i staden Rangoon år 1945 har hennes liv varit sammanflätat med landets politiska utveckling.

Hennes far, generalmajoren Aung San, var nämligen en av de drivande profilerna bakom landets kamp för självständighet från den brittiska kolonialmakten.

När Suu Kyi var två år gammal mördades fadern av politiska rivaler. Ett drygt halvår senare bar hans kamp äntligen frukt: Myanmar, dåvarande Burma, blev självständigt i januari 1948.

Aung San betraktas av de flesta burmeser som Myanmars landsfader och hans solblekta porträtt syns än i dag på väggar runt om i landet.

Brittisk make

Generalens yngsta dotter, Suu Kyi, kom att tillbringa stora delar av de kommande årtiondena utomlands. Hon utbildade sig i Indien och Oxford och arbetade under flera år i FN i New York.

1972 gifte hon sig med den brittiske akademikern Michael Aris. Paret fick två söner och slog sig ned i Oxford efter en tid i Bhutan, Indien och Japan.

Familjelyckan blev dock kortvarig.

1988 återvände Suu Kyi till hemlandet för att besöka sin mor Khin Kyi som låg för döden. Landet befann sig då i en period av växande folkligt missnöje med den styrande militärjuntan, och Suu Kyi blev snabbt en ledande röst inom demokratirörelsen.

Hon kom att bli kvar, och skulle endast återse sin make några få gånger innan han dog i cancer 1999.

Annons

Annons

Långvarig husarrest

1991 tilldelades Aung San Suu Kyi Nobels fredspris för sin kamp för demokrati i hemlandet. Hon har sedan dess fått en lång rad internationella utmärkelser.

Militärjuntan såg inte med blida ögon på Suu Kyis engagemang, och hon tvingades tillbringa femton år i husarrest i Rangoon innan hon släpptes 2011.

Fram till dess att demokratiseringsprocessen inleddes 2010 förespråkade Suu Kyi att landets muslimska minoritet rohingyer skulle beviljas fullvärdiga medborgarskap, något som gjorde henne omtyckt av den marginaliserade minoritetsgruppen.

Minoritet i landsflykt

2016 tillträdde hon som statskansler, och här någonstans börjar helgonglorian halka på sned.

Ett år senare inledde den myanmariska staten en våldskampanj mot rohingyerna i västra Myanmar. Suu Kyis retorik om minoriteten var vid detta laget en annan.

700 000 människor från den förföljda gruppen tvingades fly till grannlandet Bangladesh efter att militären enligt FN genomfört massavrättningar, mordbränder och gruppvåldtäkter.

I december 2019 företrädde Suu Kyi Myanmar i Internationella domstolen i Haag (ICJ), för att bemöta anklagelser om folkmordsbrott. Hon avvisade anklagelserna och avfärdade rapporter om övergrepp som "isberg av desinformation".

Fråntogs priser

De senaste åren har Suu Kyi fråntagits flera prestigefyllda hederspriser, av bland andra Frankrikes huvudstad Paris, Irlands huvudstad Dublin och människorättsorganisationen Amnesty International.

I sitt hemland Myanmar tycks dock "moder Suu" ännu gå hem i stugorna.

Hennes porträtt syns allt som oftast sida vid sida av den inramade bilden av hennes far. Och i en opinionsundersökning från i fjol ansåg 79 procent av de svarande att hon är landets mest förtroendeingivande person.

I gryningstimmen under måndagen fördes hon bort av militären som påstår att regeringen tillskansat sig makt genom valfusk.

Generalens och landsfaderns dotter manar sina landsmän till motstånd mot kuppmakarna, i ett uttalande som hennes parti gått ut med.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss