Natochefen: Militären måste minska utsläppen

Natochefen: Militären måste minska utsläppenAnders Wiklund/TTFlygvapnet med Jas 39 Gripen i spetsen står för den största delen av utsläppen från det svenska försvarets bränsleförbrukning, enligt en FOI-rapport. Arkivbild.KlimatTTTunga pansarfordon och stridsplan spyr ut avgaser. Militären måste ta sitt ansvar för att minska utsläppen, enligt Natochefen Jens Stoltenberg.Klimatfrågan har stor betydelse för säkerheten, säger han till TT. Henrik Montgomery/TTNatos generalsekreterare Jens Stoltenberg innan den svenska flaggan nyligen hissades på Nato-högkvarteret i Bryssel. Försvaret växer och med Nato väntas fler utländska förband, fartyg och flygplan på svensk mark. Men på “medellång sikt” väntas det inte påverka utsläppen, främst på grund av personalbegränsningar, bedömer Försvarsmakten. “Tiden därefter har vi svårt att uttala oss om”, lyder en kommentar till TT.Förstärker konflikter För militären är den operativa förmågan överordnad. Men klimatarbetet är också viktigt, enligt Natochefen Jens Stoltenberg.Klimatförändringarna förstärker konflikter. Kamp om begränsade naturresurser kommer att driva fram stora folkförflyttningar. Därför angår det vår säkerhet, därför angår det Nato, säger han till TT.Att flytta tunga pansarvagnar, skepp och flyg orsakar stora utsläpp. Den militära sektorn måste ta sin del av ansvaret för att få ner utsläppen. Natos mål är att minska utsläppen med 45 procent till 2030 och nå nettonoll till 2050. Samtidigt pågår Steadfast Defender, den största Natoövningen sedan kalla kriget. Övningarna är en viktig del i avskräckningen mot Ryssland och lär inte upphöra, men kanske kan klimatavtrycket sänkas?Vi jobbar med att få fram mer hållbar och grön teknik. Om inte särskilt många år är jag säker på att de bästa motorerna, de mest avancerade flygen och fartygen inte kommer att vara fossildrivna, säger Stoltenberg.Vi kan inte ha en militärsektor som är den sista fossildrivna i samhället. Vi måste följa med i den tekniska revolutionen som pågår, inte minst för att säkra att vi har den bästa militära kapaciteten. Det handlar om både klimat och säkerhet.Ingen reduktionsplikt I officiell statistik är utsläppens storlek från Försvarsmakten en uppskattning då myndigheten rapporterar in sin bränsleförbrukning till Naturvårdsverket som totalt förbrukad energi. Energiförbrukning per försvarsgren redovisas inte av sekretesskäl. Men utsläppen är små sett till totalen, enligt en handläggare på Naturvårdsverket. Försvarsmakten uppger att dess behov uppgår till 1 procent av den nationella förbrukningen av fossila drivmedel. Myndigheten är undantagen reduktionsplikt, alltså inblandning av biodrivmedel, för bensin, diesel och flygfotogen. Det finns en ambition av ökad användning av biodrivmedel inom Nato. Alla krav alliansen ställer på Försvarsmakten bereds nu – vilka beslut som kommer att gälla för Sverige kommer att “klarna framöver”, enligt försvaret.Sofia Eriksson/TTWiktor Nummelin/TTFakta: “Otillräckligt redovisade” TT Militära styrkor uppskattas i en studie från 2022 stå för 5,5 procent av världens utsläpp. Men i det globala klimatarbetet är de en blind fläck, inte bundna av internationella avtal att rapportera eller minska sina utsläpp. “Direkta utsläpp från militära insatser, fordon och utrustning är sannolikt inte obetydliga, men förblir otillräckligt redovisade”, konstaterade FN:s miljöprogram Unep i en rapport förra året. Pressen växer dock på FN från experter och organisationer som vill att militären ska bli mer transparent. Argument som brukar lyftas är att klimatförändringen också leder till hot mot staters säkerhet och att atmosfären inte gör skillnad på varifrån utsläppen kommer.