NMR-anhängare frias från hets mot folkgrupp

I dag kommer hovrättens dom efter NMR-demonstrationen i Göteborg i september 2017. Arkivbild.
I dag kommer hovrättens dom efter NMR-demonstrationen i Göteborg i september 2017. Arkivbild.
BrottTT

Nazisterna använde tyrrunan, uniformsliknande kläder, sköldar och slagord. Men inte heller hovrätten anser att det handlade om hets mot folkgrupp.

Nu vill människorättsorganisationen Civil rights defenders att regeringen ser över lagstiftningen.

Annons

Annons

Annons

Annons

Åtalspunkten hets mot folkgrupp har pekats ut som principiellt intressant i det utdragna rättsliga efterspelet efter nazistiska NMR:s (Nordiska motståndsrörelsen) demonstration i Göteborg september 2017.

Åklagarna anser att det samlade intrycket av exempelvis den så kallade tyrrunan, de uniformsliknande kläderna och slagord som "hell seger" borde räcka för att fälla de åtalade männen för hets mot folkgrupp.

Men varken tingsrätten eller hovrätten håller med.

Oavsett om fallet går vidare till Högsta domstolen eller inte efterlyser John Stauffer, chefsjurist hos människorättsorganisationen Civil rights defenders, nu en lagändring.

Det skulle vara bra att få fallet prövat av Högsta domstolen, säger han till TT.
Men det vi skulle vilja se, redan med hovrättens dom, är att regeringen utreder frågan om och hur lagstiftningen ska kunna stärkas. Så att den här typen av propaganda för nazism inte blir tillåten.

"Olycklig" tolkning

Göteborgs tingsrätt friade i fjol samtliga 14 NMR-anhängare som åtalats för hets mot folkgrupp i samband med den stora demonstrationen.

Nu går hovrätten för västra Sverige på samma linje. Samtliga åtalade frias även i hovrätten, som dock anser att vissa delar av åtalet snarare borde prövas i ett tryckfrihetsmål.

Enligt ett pressmeddelande från hovrätten faller partijackor och fanor med den så kallade tyrrunan in under tryckta skrifter som "ska prövas i tryckfrihetsmål där Justitiekanslern bestämmer om åtal ska väckas". Därför avvisar rätten de delarna av åtalet helt.

Det är en olycklig tolkning enligt kammaråklagare Jonas Martinsson.

Hovrätten gör en bedömning av tryckfrihetsfrihetsförordningen som gör att det inte går att göra en helhetsprövning av händelseförloppet. Det är lite olyckligt, säger han.

Hovrätten anser dock inte heller att tyrrunans koppling till nationalsocialistiska rörelser på 1930- och 1940-talet var allmänt känd 2017.

"Användningen av träsköldar med målad tyrruna når enligt hovrätten inte heller tillsammans med övriga omständigheter upp till den nivå av missaktning som krävs för att det ska vara fråga om hets mot folkgrupp", skriver rätten i pressmeddelandet.

Annons

Annons

Kan överklagas

John Stauffer är kritisk mot resonemanget.

Vi menar att lagstiftningen måste kunna omfatta även nutida uttryck för nationalsocialism och då även NMR:s egna uttryck oavsett om runan eller andra uttryck användes på 30- och 40-talet, säger han.
Vi menar att det räcker med en tydlig koppling till den nazistiska ideologin som sådan.

Enligt kammaråklagare Jonas Martinsson är det för tidigt att säga om han kommer att överklaga även hovrättens dom.

Det här frågorna är intressanta, så det är klart att det skulle kunna vara aktuellt. Men vi behöver läsa det ordentligt och analysera det i lugn och ro först, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons