Nordiska restriktioner oroar skidchef

Mycket är fortfarande oklart inför den kommande längdsäsongen för åkare som Norges Therese Johaug och Sveriges Ebba Andersson. Arkivbild.
Mycket är fortfarande oklart inför den kommande längdsäsongen för åkare som Norges Therese Johaug och Sveriges Ebba Andersson. Arkivbild.
SkidorTT

Om några veckor ska världscupprogrammet i längdskidor spikas. En besvärlig uppgift med tanke på hårda restriktioner i länder som Finland och Norge.

Om världscupen startade i morgon skulle vi ha väldigt svårt att dra i gång, säger Internationella skidförbundets tävlingschef Pierre Mignerey.

Annons

Annons

En preliminär världscupkalender presenterades i maj, och den står i princip fast. För svensk del innebär det att det bara ser ut att bli två världscuphelger, 16–17 januari i Ulricehamn och 30–31 januari i Falun.

Internationella skidförbundet (Fis) ville egentligen flytta Ulricehamn till första helgen i februari efter att franska Prémanon strukit sig från kalendern. Då hade man fått två tävlingar i rad i Sverige och på så sätt kunnat minska resandet, men det gick inte då det krockar med SM.

Dörren på glänt

Det har också funnits diskussioner om ytterligare svenska världscuplopp, bland annat har Gällivare visat intresse, men det är inte aktuellt just nu, säger Fis tävlingschef Pierre Mignerey.

SM-helgen går bort, och inte heller före jul verkar det finnas behov av tillkommande svenska tävlingsorter.

Just nu behöver vi ingen backup för december heller, men man vet aldrig. Jag stänger inte dörren för det, men det är tydligt att möjligheterna för Sverige att arrangera fler världscuphelgen är färre nu än de var för två månader sedan, säger Pierre Mignerey.

Det är av förklarliga skäl som han ändå lämnar dörren på glänt. Världscupkalendern ska spikas senast i början av oktober, i samband med Fis nästa styrelsemöte, men mycket hänger i luften på grund av smittskyddsläget i världen.

Annons

Annons

Hårda restriktioner

Som läget är nu är det till exempel knivigt att få ihop en världscuphelg i Finland eller Norge, där de två första tävlingarna ska gå (Ruka 27–29 november och Lillehammer 5–6 december). Båda länderna har i dagsläget stränga reserestriktioner och Fis utgångspunkt är att det inte går att ha en världscuptävling om inte minst sju av de tio toppnationerna kan vara på plats.

Restriktionerna som finns i Finland och Norge är väldigt hårda mot en del länder. Men vi hoppas att regeringarna kommer att släppa på dem, säger Mignerey.

Annars finns det en plan B. Den går ut på att dela upp säsongen i ett antal olika block, där varje block ska innehålla flera tävlingar i ett och samma land eller åtminstone inom ett begränsat område.

Tveksamt med publik

Oavsett vilket upplägg det blir till slut – ett värsta scenario är att världscupen måste ställas in helt – är alla arrangörer införstådda med att det kan bli tävlingar helt utan publik. Det vore givetvis tråkigt men inte förödande, säger Pierre Mignerey.

Vi tror helhjärtat att världscupens kärna är själva idrottandet. Och så länge det går att arrangera det rent sportsliga under rimliga och säkra förhållanden, så är det övriga saker som är trevliga att ha, men som mer omringar själva kärnan, vilken är idrotten som sådan.

Mycket kommer att vara osäkert även efter Fis styrelsemöte i början av oktober. Ändå är det viktigt att då nåla fast en tydlig plan för världscupsäsongen, säger tävlingschefen.

Vi kommer naturligtvis att behöva ha flexibilitet, men vi kan inte ändra allting varje vecka. Arrangörer, rättighetsinnehavare och de olika landslagen måste kunna planera. Målet är att ha en kalender att utgå ifrån, och att sedan kunna göra små förändringar utifrån den, precis som vi är vana att göra när det till exempel är problem med snötillgång någonstans.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons